IMG_0449Mitt i Norrtäljes hjärta ligger bröderna Jonas och Mattias Janssons Ica Supermarket, en butik som de tillsammans tog över 2005 och som om någon månad firar 10 år. Centrumbutiken som ligger bredvid busstationen har en periodvis hög tillströmning av kunder och oftast måste de därför ha fyra kassor bemannade. Med tanke på att butikens antal besökare beror på busstrafiken, men även lunchshoppare, är kundtrycket växlande, men oftast är det fullt tryck. Läs mer

Då LOTS Security AB, i egenskap av specialister inom person- och överfallslarm, har blivit kontaktade av ett flertal bibliotek på geografiskt spridda orter i Sverige angående bristande trygg- och säkerhet hos sin personal, har företaget låtit kartlägga upplevd problematik och förebyggandet av densamma i bibliotekens arbetsmiljö, i Stockholms län.

65% av Stockholms läns kommuners bibliotekschefer (varav en enhetschef) har blivit intervjuade och det är dessa som ligger till grund för svarsstatistiken. 8% har valt att inte delta och övriga 27% har ej varit kontaktbara under kartläggningsperioden.

Huruvida och på vilket sätt kommunerna har investerat i ett förebyggande arbete gällande hot och våld på biblioteken som arbetsplats, är varierande. Endast ett fåtal bibliotek har ett fördjupat säkerhetsskydd. Kallelsesignalsystem (larm) saknas helt på 23% av arbetsplatserna.

Argument för och emot ett förebyggande arbete
I huvudsak har tre olika grupper identifierats; Söderorts- Norrorts- och Skärgårdskommuner.

Söderort har generellt större erfarenhet av oönskade situationer på arbetsplatser inom kommunen och har därför till större del investerat i ett förebyggande arbete mot hot och våld på arbetsplatserna. Norrort har i regel inte drabbats lika hårt och är därför mer begränsade i sitt förebyggande arbete. Skärgårdskommuner både norr och söder om Stockholm, upplever sin situation som mer trygg eftersom att de inte ligger lika centralt.

Utredningen visar på ett stort spann av argument för och emot införandet av larm och/eller utbildning i förebyggande syfte.

Argument för att inte införa larmsystem är i många fall p g a att ansvariga vill skydda personalen ifrån att ”gå omkring och känna sig rädda eller oroliga” över att deras arbetsplats skulle kunna bli utsatt. Därför väljer man att inte införa larm, inte genomföra utbildningar, ingen väktarkontakt eller diskussioner runt bemötande.

Exempel: Ett av de tillfrågade biblioteken har inga larm alls och har ensambemanning kvällstid på flera av sina mindre bibliotek. En åtgärdsplan har upprättats, enligt vilken personalen uppmanas att gå ifrån besökaren, låsa in sig på ett rum och ringa till väktare, alternativt hoppa ut genom ett fönster. -Vid ett skarpt läge finns det sällan tid, till att vare låsa in sig eller öppna ett fönster, för att hoppa ut.

De som argumenterar för sina investeringar i ett förebyggande arbete vill inte heller att deras personal ska oroa sig för eventuella situationer, men utifall att någonting skulle inträffa så anser de att ett bättre förebyggande arbete ska göra dem bättre förberedda och handlingskraftiga vid både mindre incidenter och skarpare lägen.

Hos 89% av länets bibliotekschefer, även de som bättre rustat sina arbetsplatser i förebyggande syfte, finns en ovilja i att diskutera potentiella skarpa lägen, med hänvisning till att det inte kommer att inträffa.

Samhällstrender
Enligt Arbetsmiljöverkets statistikdatabas sjukskrevs 12315 personer under perioden 1210-2014 till följd av hot, våld, chock och rädsla, på arbetsplatser nationellt. På många håll, i synnerhet Stockholms och Skånes län, finns en tydligt uppåtgående trend.

Bibliotek är en av få verksamheter som är öppna för allmänheten. Detta innebär att samhällets alla medborgare har möjlighet att besöka biblioteken. I kombination med ett växande utanförskap, en ökad psykisk ohälsa bland både gamla och unga, missbruk av olika former, blir biblioteken allt mer utsatta, vilket även media mer frekvent rapporterar om. Inte sällan används lokalernas hygienutrymmen som en plats, att vintertid, inta alkohol eller andra droger.

Det går egentligen aldrig att bedöma till fullo, om en arbetsplats är 100% säker eller inte, men det går att arbeta förebyggande. Argument såsom att; ”vi lever så skyddat här ute”, ”alla känner alla” eller ”vi har inte ett sådant klientel här” går därför inte att ha som förevändning för att inte arbeta förebyggande.

Insatstid
På flera bibliotek där kommunen slutit avtal med väktarservice, känner sig personalen trygg. På frågan om hur lång insatstiden är, d v s hur lång tid det tar från det att väktarbolaget larmas till det att väktare är på plats för att avhjälpa en hotfull situation, är det ytterst få som kan svara. I vissa fall gissas det på alltifrån några minuter upp till 30-40 minuter. Insatstiden är i de flesta fall den absolut viktigaste parametern. Är din arbetsplats utsatt för ett skarpt läge hinner mycket hända inom loppet av bara några få sekunder. Den eller de som snabbast kan hjälpa en personal i nöd, är kollegor. En acceptabel insatstid bör inte överstiga 45 sekunder vid skarpt läge.

Sammanfattning
Få bibliotek har rutiner för hur kollegor kan hjälpa varandra vid hotfulla eller våldsamma situationer, dock kan det vara av livsavgörande betydelse, men det krävs utbildning:

Hur ser arbetsplatsens beredskap för hantering av hot och våld ut? Hur bemöter jag en person som är arg, våldsam, drogpåverkad, hotar eller skriker, så att jag inte förstärker det hotfulla? Hur larmar jag? Vad händer när jag har larmat? Hur agerar jag när en kollega larmar? Hur brukar människor reagera efter att ha varit med om hotfulla situationer?
Det är även viktigt att ta fram en åtgärdsplan och att alla, oavsett anställningsform, får ta del av en utbildning i bemötande av hot och våld på arbetsplatser och att utbildningarna årligen uppdateras utifrån ny kunskap.

Att välja att undvika att prata om eventuella hot i arbetet, ger medarbetarna en signal om att de lämnas ensamma om en sådan situation uppstår. Det ger också en signal om att var och en får på egen hand tänka ut strategier för bemötande av hotfulla situationer, när dessa uppstår.  Trots att varje medarbetare vill göra sitt bästa, kan medarbetaren då ändå skapa lägen som är högst oönskade av arbetsgivaren och som bryter mot arbetsplatsens värderingar.

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att förebygga risker för tillbud och olyckshändelser. Då trenden visar på ökade risker för att utsättas för hot och våld på arbetsplatser som är öppna för allmänheten, bör ansvariga bibliotekschefer öppna upp för diskussioner med medarbetare, kartlägga risker, skapa åtgärds-/handlingsplaner och erbjuda utbildning. Riskerna försvinner inte genom att man inte pratar om dem. Däremot kan de minska väsentligt genom kunnigt bemötande av hotfulla situationer och genom skräddarsydda rutiner som är väl förankrade hos ledning och hos samtliga medarbetare. Det bidrar till en ökad känsla av trygghet och en god professionalitet.  Sammanfattningsvis så brister ett flertal kommuner i sitt arbetsgivaransvar enligt Arbetsmiljöverkets Författningsföreskrift AFS 1993:2 §6 och §7 se bifogad länk nedan:

http://www.av.se/dokument/afs/AFS1993_02.pdf

Vid frågor, vänligen kontakta ansvarig för denna kartläggning: Petja Svensson, Kommunikatör, LOTS Security AB. Adress: Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva Direkttelefon: 08-501 22 504 E-post: petja@lotsab.s

LOTS Securitys VD, Gunnar Ranebäck berättar om varför företaget, så långt det är möjligt, försöker undvika att leverera system som är beroende av GSM-nätet. 

Som ny på företaget och inte helt insatt i det tekniska arbetet, hör jag dig ofta säga att GSM-nätet, inte är pålitligt. Vad beror det på?
-”
Det finns ingen, utöver telefonoperatörerna, som kan garantera driften. Vid användning av GSM-nätet är det inte påverkbart när service blir utfört och vi kan heller inte påverka om larmen försvinner och då uppstår situationen att acceptera att vi befinner oss i någon annans händer, i detta fall; nät.”

”Oftast utgår de flesta ifrån att meddelanden går fram och det gör de ju allt som oftast, men med tanke på att det inte finns några garantier för det, så tycker vi på LOTS att det är fel att använda GSM-nätet om det inte är ytterst nödvändigt d v s det finns inga bättre alternativ. Följden kan bli att avsändarens rop på hjälp inte når fram i tid. Med andra ord: Hjälpen uteblir!”

”Den GSM utrustning som används är oftast inte övervakad, det är först när du ska larma som du upptäcker att utrustningen inte fungerar. Det bli också via en konstlad väg, såsom via sms till små displayer på väggen i fastigheten, din mobiltelefon eller via samtal från en larmcentral som man informerar kollegorna om att man behöver hjälp, vilket leder till att hela idén med att informera så många som möjligt så snabbt som möjligt för att få en så snabb insats som möjligt, går om intet”

”De som använder sig av GSM-larm baserar sin motivering till detta, på att de vill använda samma system över hela verksamheten, d v s både för de som jobbar på en fast arbetsplats och för de som arbetar ute och gör hembesök. Man väljer då tyvärr att göra det lika GSM-osäkert för alla.”

Finns det några garantier för att telenätet kan leverera sms i tid?
-”För att ge ett exempel: Har jag kommit överens med någon om att när jag larmar, så kommer du, men så kommer du inte. Ja, då finns det ingen trygghet i det. Det kan finnas flera anledningar till att ingen kom, men en av dem kan faktiskt vara att ditt larm aldrig kom fram. Det kan bero på att telefonoperatören utför någon form av service av nätet, att det är överbelastat. Det finns säkert fler än jag som försökt skicka ett sms på nyårsafton och det kommer sedan fram 12 timmar senare. Jag som leverantör kan inte styra hur serviceavtalen som finns ser ut, utan jag får då lita till nätleverantören, i alla lägen. -Leveranstiden kan vara allt ifrån 10 sekunder upp till timmar, innan ett meddelande blir levererat.

Vad anser du vara en rimlig insatstid vid skarpt läge?
-”Min käpphäst är att en insatstid, när den är acceptabel, ligger runt 15 sek. Tar det längre än en minut bör man göra en förändring i organisation. För att ge en annan vinkling, så kan det faktiskt vara så att förövaren eller någon annan besökande kan skadas.”

 ”Den viktigaste delen för att få en snabb insats, är att personalen som ska hjälpa till, får en exakt positionering om var den som larmar befinner sig.”

Hur ser LOTS lösning ut?
-“Överallt där vi kan bygga upp det egna radionätet vill vi göra det, för att kunna ge en säker överföring av larmsignalen. Så i lägen där GSM-nätet inte behövs, d v s i lägen där vi kan bygga ett eget nät, har vi kontroll, vilket innebär att vi får en helt annan trygghet i systemet.”

”På många arbetsplatser där hot och våld är vanligt förekommande, vill personalen ofta att så många som möjligt ska komma när larmet går och då är det av största vikt att det fungerar som det är tänkt, d v s ska larmmeddelandet nå flera mottagare, så är det viktigt att alla nås samtidigt, annars sker det lätt en förvirring.”

Jag är inte speciellt tekniskt kunnig, klarar vem som helst av att hantera larmen?
-”Det är naturligtvis viktigt att personalen upplever att tekniken är enkel och känner att de kan lita på dess funktion och det uppnås bäst genom att använda smart teknik, sedan så är det viktigt att öva kontinuerligt, det är då man kan upptäcka brister i sin organisation och hinna rätta till dessa, innan ett eventuellt skarpt läge uppstår.

Slutligen Gunnar, har du något medskick till kommuner och landsting som funderar på att installera ett larmsystem på exempelvis boenden?
-”Det är viktigt att all personal som larmas får direktinformation om vem det är som larmar och när det är positionerande, så vet de exakt var hon eller han befinner sig.  Då vet vi ju också hotbilden i respektive rum.”

”En fråga som personer som arbetar på arbetsplatser med risk för hot och våld bör fråga sig själva, utifrån sin profession, är om det är okej att vänta på väktare och polis om ett skarpt läge uppstår? Jag tror att de flesta skulle svara; nej.”

 

086På plats träffar LOTS kommunikatör biträdande avdelningschef, Maria Lindqvist och säkerhets-samordnare Micael Sjöström, som gärna berättar om systemet och hur det bidragit till att skapa en säkrare och tryggare arbetsplats.

När lät ni installera personlarmssystemet?
-“I augusti 2014. Vi har haft ett ökat inslag av hot och våld på akutmottagningen och eftersom att vi inte har väktare i huset så vill vi försäkra oss om att vi snabbt ska kunna larma kollegor om en patient uppför sig stökigt eller hotfullt på något sätt, så att vi kan hantera situationen tills väktare eller polis anländer.”, berättar Maria Lindqvist, biträdande avdelningschef på Lasarettet Enköpings Akutmottagning.

”Vi insåg långt tidigare att vi hade säkerhetsproblem, då insatstiden från det att vi larmar, tills att en väktare dyker upp är för lång samt att vi överhuvudtaget inte hade möjlighet att kommunicera med övriga om något hände bakom en stängd dörr.”

”Vi hade också haft en incident där det krävdes fem personer för att hålla en våldsam patient och där ingen nådde larmknappen på väggen i undersökningsrummet. Sjukhuset håller just nu på att byggas ut och vi blev lovade att få larmsystemet när ombyggnationen var färdig, men efter incidenten, lyckades vi få det installerat tidigare.”, fortsätter Maria

-”Sedan de stängde ingången till akuten under ombyggnationen så får alla med ärende till akuten gå via huvudentrén och då blir även Infocenter utsatt för ett ökat flöde av besökare som hamnar “fel”, så även de har fått personlarm.”, tillägger lasarettets säkerhetssamordnare Micael Sjöström

Hur upplever personalen sin arbetsplats utifrån ett säkerhetsperspektiv?
-”Jo, personalen känner sig tryggare nu, det vet jag , problemet är väl bara att få folk att inte glömma bort att bära dem, men det har blivit väldigt mycket bättre. Om bara en person bär det så är det totalt meningslöst. När vi förklarar det så blir det genast en attitydförändring. Det gör en stor skillnad för oss när vi arbetar kväll och natt då vi oftast är färre i personal. På dagen är vi så många, att även det ibland ger en ökad trygghetskänsla.”, förklarar Maria

Har ni haft incidenter sedan larmet installerades?
-”Faktum är att vi, när s k kända, våldsamma patienter precis anlänt, omedelbart ringer på hjälp. Personalen här är ganska luttrad och det som vi som arbetar här upplever som hot, är oftast 090betydligt farligare än på andra avdelningar, så vi försöker förebygga i tid, men ibland är det helt enkelt inte möjligt att förutse.”, berättar Maria

Vad fick er att välja EkoTek?
-”Det går snabbt och enkelt att installera, samtidigt som det är ett intelligent system.”

”Tanken är att vi ska bygga ut systemet till fler avdelningar när utbyggnationen är klar, så därför har vi varit förutseende och låtit installera en större hub med kapacitet att skicka signaler inom hela sjukhuset samt även fler positionsenheter. Snabbt, smidigt och kostnadseffektivt. Nästa larmenhet blir IVA.”, förklarar Micael

”Något annat fiffigt är att om en positionsenhet skulle tappa en signal, så ställer systemet automatiskt om sig och skickar signalen via en annan enhet.”, fortsätter Micael

Hela installationen har gjorts i nära samarbete med LOTS Securitys partner, Certego, i Uppsala.

Hur har otrygghet till följd av hotsituationer påverkat er i ert arbete?
-”Vi har genomgått utbildningar i hur vi ska försöka förebygga hot och våld, vilket är viktigt. Mitt omhändertagande får inte blir tuffare eller modigare bara för att jag har ett larm.

”Vår arbetsplats är ett utsatt område. Oroar man sig ska man nog inte arbeta på akutmottagningen, där det har blivit ett ökat inslag av våld och hot, men det är ändå vår vardag, det har alltid varit så och kommer så att förbli.”

”Vi hade samma tillvägagångssätt redan innan vi fick larm, misstänker vi något går vi aldrig ensamma in till en patient.  Säkerhetsakademien, har utbildningar med repetitioner och den kunskapen har man ju alltid bakom sig och sedan så ger larmet naturligtvis en extra trygghet.

“Möjligheten att återkalla ett larm inom en minut är bra för det gör att man vågar använda det. Vi har positionsenheter som sitter på väggarna som berättar varifrån larmet kommer, det är positionerande. Väktarna finns ca 20 minuter bort.”, berättar Maria

Hur många personlarm har ni?
-”Vi har 16 stycken, d v s 8 per dockningsstation och Infocenter har två.”077

”När vi installerar på övriga avdelningar, kan alla se allas larm och komma till undsättning. Ronderande väktarna ska förses med vårt larm för att kunna hitta rätt fortare, det behövs endast en liten sändare som skickar ut signalerna.”, berättar Micael

Tänker ni utföra kommande installationer på egen hand?
-”Vi kan gå en utbildning och lära oss att göra det, men vi har valt att låta er göra installationerna och även tecknat ett serviceavtal med er. Enklare saker kan man även lösa via telefonen med direktkontakt med LOTS Securitys, Peter Emanuelsson.”, anser Micael.

 

 

 

 

Emma Ekelund HoljebadetHoljebadet , beläget i Olofströms kommun är simhallen med det där lilla extra av allt. Den kommunala simhallen arbetar olycksförebyggande och ger både personal och besökare en tryggare vistelse tack vare LOTS Securitys Hjälpknapp.

Emma Ekelund som är badmästare och tillika skyddsombud på arbetsplatsen berättar gärna om de olika verksamheter som simhallen inrymmer: -”Vi har allt ifrån babysim till pensionärsgympa och därtill aktiviteter för personer med olika funktionshinder. Eftersom att det är en stor spridning på besökarna och deras önskemål, så har vi även ett litet äventyrsbad med två rutschkanor, en varmvattenbassäng som är mycket populär bland båda barn och pensionärer, då det är skönt och för att värmen kan lindra lite krämpor. Vi har även många som väljer att träna i vårt gym, eftersom att de då även får tillgång till Olofströms enda simhall

Varför lät ni installera LOTS hjälpknappar? -”Vi installerade det enbart av rent säkerhetskäl för våra kunder, men även för oss som arbetar här. Vi i personalen vill vara säkra på att en kollega snabbt kan komma och hjälpa till om någonting inträffar. Dessutom så kan våra besökare tillkalla personalens uppmärksamhet om de ser något som vi kanske inte hunnit upptäcka eller kanske ser att vi badmästare behöver hjälp.”

-”Vi är oftast tre stycken badmästare eller badvakter som arbetar samtidigt och vi ambulerar då mellan kassa, simhall och övriga utrymmen. Skulle det inträffa någonting som kräver att en kollega snabbt infinner sig, så är anläggningen så stor att det blir omöjligt att hitta varandra eller åtminstone så skulle det ta för lång tid och dessutom så skulle vi behöva springa ifrån en eventuellt skadad person. Vi kände att vi behövde kunna nå kollegor som kunde bistå om det uppstår en olycka eller om någon kanske uppträder hotfullt i kassan. Att veta att vi har en back-up är en stor trygghet för oss i personalen”.

”I vart fall så tog vi, vid ett flertal möten, upp att vi kände att vi hade ett behov av att installera en larmtelefon eller liknande, så vi började kolla runt lite och det visade sig att ni hade det bästa alternativet för oss.”

När installerade ni larmet? -”Det installerades runt årsskiftet, så vi har inte haft det så länge. I nuläget håller vi på med att koppla ihop det så att vi även ska ha det till vårt larmskåp, på så vis kan vi springa bort och kvittera larmet och se vart eller om det brinner, innan det stora larmet börjar. Det sparar tid och pengar om det skulle visa sig vara ett falsklarm.”

 Har ni använt det ännu? -”Bara en gång, men det var egentligen inget skarpt läge då, men det känns skönt att veta att det fungerar.”

Var har ni placerat era hjälpknappar? -”Vi har valt ut s k riskområden och placerat dem strategiskt på var sida om stora bassängen, likaså två i gymmet, en utanför bastun i vart omklädningsrum, ovanför trappan ner till duschrummen, en i rummet för spinningcyklar, i kassan och slutligen en i maskinrummet, där vi tar vattenprover och hanterar kemikalier. Det kan ibland Olofströms simhall2finnas risk för att ansvarig personal får någonting på sig och inte kan ta sig därifrån.

 Vad tycker era besökare? -”De som frågat vad knapparna är till för, har efter vår förklaring tyckt att det känns väldigt skönt att veta att de bara kan trycka på en knapp för att påkalla vår uppmärksamhet, om det skulle inträffa något. Alla vet ju var knapparna finns och behöver inte leta upp någon.”

Sist men inte minst, hur känner ni i personalen? -”Jo, personalen är jättenöjd och det är så skönt att ha dem och det var ju faktiskt bl a för att ge personalen en ökad känsla av trygghet, som vi införskaffade dem  från början.”

 

 

 

 

Aktiv Ortopedteknik på Västerås Sjukhus, driver en ortopedteknisk verksamhet som levererar sina produkter till länets befolkning, både till privat- och landstingskunder. Sedan januari 2006 använder kliniken LOTS Securitys personsökningssystem.

I december 2014 uppdaterades systemet med en modernare och starkare sändare, som ger en större räckvidd. Eftersom att sjukhus ofta har tjockare väggar och då det inte är ovanligt att verksamheter är belägna i källarplan, så kan det vara svårt för signaler att nå sina sökare. Den nya sändaren har en så pass kraftig signal, att den t o m når personsökarna, om än de befinner sig på andra våningsplan.

Jag träffar Agneta Åberg, som arbetar i receptionen och som är väl bekant med LOTS Securitys personsökningssystem och jag frågar henne om varför de initialt beställde systemet?
-”Förr hade vi snabbtelefoner, men det är ju inte vidare trevligt när telefonen ringer samtidigt som du kanske sitter med en patient, det är tvärtom ganska störande.”

”Vi har inget internt telefonsystem och det är viktigt att vi i receptionen på ett smidigt sätt ska kunna nå våra tekniker och handläggare, så att de kan komma till receptionen och ge sig till känna, exempelvis när det kommer patienter.”

Aktiv Ortopedteknik har totalt 13 sökare och en sändare och Agneta Åberg uttrycker att systemet fungerar bra.

-”Men om jag skulle kunna få lämna önskemål, så skulle jag gärna vilja att vi även individuellt skulle kunna programmera sändaren direkt från vår enhet, så att var, exempelvis tekniker, endast får meddelarinställningar som gäller just denne.”

 

Vad tycker övrig personal om systemet?
-”De är nöjda och vi har ju haft det här i många år och vi tycker att det fungerar bra för oss och det är därför som vi nu valde att uppdatera systemet. Hade det inte varit funktionellt hade vi valt bort det helt. Vår lokalitet är under jord och därför hade signalerna ibland lite svårt att nå ut, men den nya, starkare sändaren, fixar det.”

”Vi har heller inte haft något behov av något annat system och det är så bra räckvidd på signalerna, att vår personal numera kan befinna sig på andra våningsplan i sjukhuset och fortfarande så ringer det på deras sökare, utan problem.”

 

Arbetsplatsfunktionalitet
En ortopedteknisk arbetsmiljö ställer krav på att apparatur måste vara tålig och verksamhetsanpassad.
-”De äldre sökarna hade vi faktiskt lite problem med eftersom att det kom in gipsdamm i dem, så med jämna mellanrum fick vi blåsa rent dem.”

De nya personsökarna som används av Aktiv Ortopedteknik på Västerås Sjukhus, är IP67- klassade, vilket innebär att de är både damm- och vattentåliga samt robustare.

Utvecklingen går framåt och vi på LOTS Security ligger i framkant med mål om att alltid göra vårt bästa för att tillgodose alla kunders behov.

 

 

 

 

 

Sven-Göransson-Helsingborg_352x352Hur ser er verksamhet ut och vilka risker finns i arbetsmiljön?
-”Det är en traditionell socialtjänstverksamhet med allt vad det innebär, biståndsärenden både frivilliga och tvång, familjerätt, stödverksamheter, familjehemsplaceringar, kontaktpersoner, faktiskt det mesta förutom ekonomisk biståndshantering s.k. socialbidrag. Den delen ligger utanför vårt ansvar. Det finns många beslut, inte minst i ärenden gällande omhändertagande av barn, som självklart har en stark påverkan på våra besökare vilket ibland kan resultera i hot och våld,” Läs mer

 

 

Engströms LivsEngströms Livs, beläget i fashionabla Nockeby i Bromma, är en Coopbutik med rätt att kalla sig Kunglig Hovleverantör. Butiken har en stor kundkrets som utöver Kungafamiljen består av många äldre eftersom att det dels ligger ett äldreboende i närheten, men också för att det är en gammal anrik stadsdel. Området står även inför ett generationsskifte, vilket resulterar i att många barnfamiljer flyttar in.

Anledningen till att man lät installera LOTS serviceknapp, var för att man inte kunde ha en fast bemanning på posten eftersom att det fanns andra sysslor som behövde tas om hand om samtidigt. Engström Livs har en serviceknapp och ett par sökare. Under åren har man provat olika lösningar för att på ett effektivt sätt bemanna olika stationer samtidigt, om än man är ensam. Mia Björn som är post-och kassaansvarig berättar: ”-Vi har provat på många olika varianter av knapplösningar, men ingenting har fungerat. Slutligen hittade vi er på nätet och tänkte att vi testar. Vi är mycket nöjda, för med den här serviceknappen har vi inga problem.

 

 

Hur upplever kunderna serviceknappen? –”Kunderna är positivt inställda. Eftersom att signalen är ljudlös så tror en del kunder att de måste trycka flera gånger och då piper det ju en del i fickan men det är det värt, för den hjälper oss att leverera en god service. Tids nog så har alla förstått att det räcker med endast ett tryck. En del av servicen är ju också att vi ska kunna sköta vår interna kommunikation utan att kunden ska behöva lyssna på våra samtal. Hade vi haft fler knappar skulle vi placerat dem vid kassan, färskvaruavdelningen och delikatessen.”

 

Vilken nytta har butiken av knappen? -”Att vi slipper att stå och vara tillgänglig och kan utför annat under tiden. Det minskar också stressen över att känna sig osäker på om det kanske står kunder och väntar vid posten, utan att vi vet om det.