Grattis!
Nu finns nya viktiga och efterfrågade funktioner och tjänster att tillgå i ditt NurseCare-system.
Välkomna in i den uppdaterade versionen – NurseCare 3.0 smarta värld!
- Multi-inloggning
Ibland behöver vårdpersonal tillkalla assistans. Nu kan den assisterande kollegan också logga in via NurseCare panelen, vilket innebär att bl.a. verksamhetsledningen får en rättvisare bild av resursanvändningen. - Förenklad dokumentation av sår eller andra kroppsskador.
Vårdpersonalen kan genom endast ett klick på skärmbildens animerade kropp, markera skadans exakta placering. - Observationer med möjlighet till historik och jämförelser.
Här kan observationer såsom den boende/patientens matlust eller dagshumör m.m. dokumenteras. Här samlas även historik att tillgå vid eventuella analyser. - Planering och överblick
Möjlighet till dokumentation och överblick av planerade sysslor. - Behandlingar och bokningar
Här finns en förteckning över den boende/patientens samtliga behandlingar. Här kan även behandlingstider bokas. - Dokumentation av avvikelser
Bidrar till en förenklad utvärdering av specifika tjänster samt avvikelser. - Boende-/Patientinformation
Här finns all samlad information om den boende/patienten ex. observationer, kost, anmärkningar m.m. Här finns även möjlighet att lägga till auto-dokumentation för rutindokumentation av allt ifrån psykisk status och sömn till rutinbehandlingar såsom ex. vätskeintag. - Skicka meddelande till anhöriga
Meddelanden kan skickas till utvald anhörig under fliken kontakter för att underlätta kontakt och information till släktingar. - Skicka meddelanden till personalen
På ett smidigt sätt kan vårdpersonal med särskild behörighet skicka meddelande till all övrig personal eller till en utvald grupp. - Dokumentera och skicka felanmälan direkt via rumsapparaten
Nu kan du enkelt, via några klick direkt på rumsapparaten, skicka en notis till vaktmästaransvarig om inventarier i den boendes rum som behöver åtgärdas.
Darja Perko är sedan åtta år tillbaka marknads- och exportansvarig för Eurotronik. Hon arbetar med frågor runt export av det smarta kallelselarm-/vårdsystemet NurseCare samt producerar allt marknadsmaterial runt produkten, viket innebär att hon måste kunna var detalj för att med precision kunna förklara systemets uppbyggnad, funktioner och användningsområden.
För drygt en månad sedan lanserade Eurotronik NurseCare 3.0, den senaste versionen av det system som initialt skapades 2011-2012, vilket resulterade i en stor uppslutning besökare. NurseCare är en unik kombination av kallelselarm- och vårddokumentation, där redan installerad hårdvara kan uppgraderas med nya funktioner, vilket gör det framtidssäkert. Det helt trådlösa och IP-baserade kallelselarmet är även världsunikt med sina automatiska falldetektorer. Läs mer

Mässan hålls i Holavedsgymnasiet, Gillesgatan 4 i Tranås och pågår mellan kl 08:00-20:00 resp. 08:00-17:00.
Vi på LOTS Security kommer att hålla till i monter C:06 där du har möjlighet att titta på och även pröva våra smarta system för vården och omsorgen. Vi kommer även att hålla ett seminarium kl. 13:10, under båda utställningsdagarna. Varmt välkomna!
För att ni ska få lite mer information om vad Tranås Mässa för Välfärdsteknologi innebär så har vi låtit intervjua Conny Israelsson, som arbetar som verksamhetsutvecklare inom socialtjänsten i Tranås kommun och som ansvarar för hela evenemanget. Läs mer

Fatima, kan du berätta lite om dina arbetsuppgifter?
-”Jag arbetar på en enhetsövergripande nivå och har tillsammans med andra kollegor och medarbetare utvecklat vår HVB-verksamhet. Jag har arbetat här i snart ett år och trivs enormt med uppdraget och bredden i alla frågorna.”
Vad fick er att installera ett personlarm?
-”För att säkerställa att vi på ett optimalt sätt kan hantera akuta situationer av olyckor, hot eller våld i arbetet. Konflikter uppstår då och då i olika sammanhang när människor lever tillsammans. För oss är det viktigt att kunna hantera de på ett bra och säkert sätt. Om det i ett boende, med många olika individer, uppstår en större konflikt är det viktigt att agera i tid och tillkalla hjälp så att konflikten inte blir av större karaktär och någon kommer till skada.”
Ni har använt larmet, vad hände och på vilket sätt kunde ni avhjälpa situationen?
-”Ja, det har vi gjort. Exempelvis vid akuta situationer när personal bedömt att de inte kan hantera situationen och då det funnits risk för fysiskt våld. Då larmade vi och väktarna eller polisen hjälpte till att hantera den akuta situationen.”
Känner ni er tryggare och säkrare med personlarmet?
-”Vi känner oss generellt trygga i vårt uppdrag och i arbetet med våra boende. Vi arbetar främst förebyggande med fokus på relationsskapande arbete.”
Hur ser det dagliga livet ut på en flyktingmottagning?
-”Vi har en grundstruktur i vardagen med morgonrutiner, skola, hemgång, läxläsning och fritidsaktiviteter. Ambitionen är att göra tillvaron enkel och begriplig för den som just anlänt till ett nytt livssammanhang.”
Utbildas ni i att kunna hantera vålds- och hotsituationer?
-”Vi har höga ambitioner på vår arbetsplats och vi fortbildar oss inom många olika områden. Ett exempel på det är, förhållningssätt – hur vi på ett bra sätt kan möta vår målgrupp, handledning till medarbetare, sex- och samlevnadsfrågor, men även hur vi ska förebygga och hantera vålds- och hotsituationer.”
Har era boende noterat personlarmen och har de kommenterat dem?
-”Våra boende har noterat att vi bytt larmenheter, men det har inte varit av något större intresse eller frågor kring det.”
Utifrån era erfarenheter, vad ska man tänka på när man arbetar på en flyktingmottagning, där det i många fall finns personer med traumatiserande erfarenheter?
-”Det är viktigt att möta individen och se dennes behov. Att utgå ifrån var individen befinner sig och inte var vi vill att den ska vara. Bra och respektfullt bemötande kompenserar många gånger en bristande, språklig förmåga samt att personalgruppen har process- och ärendehandledning.”
Vi har nog alla på ett eller annat sätt nåtts av medias rapporteringar om ett eskalerande antal sexuella övergrepp, på i synnerhet kvinnor och unga flickor. Badhusen är tyvärr inte sällan representerade i dessa artiklar och visst förfasas vi över att vi inte ska kunna få bada, plaska eller bubbla så som vi är vana att göra, utan risk för att bli tafsade på. Läs mer

Peter Emanuelsson, produktansvarig för LOTS Security, har en lång och internationell erfarenhet från säkerhetsbranschen
Peter Emanuelsson, kan du berätta om dina arbetserfarenheter från branschen?
-”Jag började arbeta som projektledare på LOTS 2004. Vi arbetade då med ganska stora projekt inom kriminalvården, numera är jag produktansvarig i kombination med sälj. Innan jag började arbeta här kom jag senast ifrån ett annat företag i branschen och dessförinnan jobbade jag för Cerberus, sedermera Siemens Building Technologies, för vilka jag var stationerad i Asien under 6 år, som Technical-/Product Manager och Key Account Manager, via deras huvudkontor i Schweiz. Jag jobbade i Malaysia, Kina och Hongkong och återvände till Sverige 2001. Jag har även en lång tidigare erfarenhet av branschen då jag från början inledde min karriär som anläggningstekniker, därefter som servicetekniker och slutligen som projektledare.”
Vilken produkt ur LOTS sortiment, arbetar du mest med?
-”Jag arbetar mestadels med personlarm, men mer och mer med kallelsesignalsystem.”
När du besöker potentiella kunder, vet de oftast redan vad de vill ha för system då?
-” De vet inte alltid konkret vad de vill ha, men däremot vilken funktion de efterlyser. Det är inte så konstigt heller eftersom att alla inte är helt insatta i hur saker fungerar, hur det bör fungera eller vad det finns för olika typer av lösningar. Många av de behov som våra kunder har, är egentligen relativt lika, men lösningarna blir ofta unika eftersom att de kundanpassas.”
Hur skulle du personligen, med den kunskap som du har i bakfickan, trygga din personal, om du misstänkte att de arbetade i en miljö, där de kunde bli utsatta för hot och våld?
-”Jag skulle se till att personalen har möjligheten att meddela sig med varandra, på ett snabbt och effektivt sätt. Där mottagarna av larmet får information om vem det är som larmat och var den personen befinner sig. Anledningen till detta är att det är av yttersta vikt att en hjälpinsats sker snabbt och då pratar vi inom en minut, så det här med att endast förlita sig till att larma och invänta en väktare alt polis, kan vara ganska riskfyllt eftersom att det kan dra ut på tiden. Poliser och väktare ska snarare användas som en backup, i form av att det kommer någon i efterhand som kan reda ut situationen.”
”På vissa platser, t.ex. inom socialförvaltningen, så finns det stationära väktare som givetvis också ska motta personlarmet, oavsett var i fastigheten de befinner sig.”
”Om vi ser till den ”mjuka” delen i användandet av personlarmet, så är det viktigt att personalen har kunskap om larmets funktioner och vilka rutiner som ska följas utifall att det skulle uppstå en nödsituation samt att personalen övar på detta regelbundet, så att alla veta vad de ska göra utifall att det uppstår en nödsituation och det inkommer ett larm. Larm är ett tekniskt hjälpmedel, men det fråntar inte arbetsledaren eller arbetsgivaren deras ansvar i att ha korrekta rutiner, vilka vi på LOTS kan vara behjälpliga med. Det blir ingen komplett larmkedja om folk inte vet vad de ska göra eller hur de ska hantera situationen eller larmsystemet.”
Om vi tänker oss in i arbetsmiljöer, generellt. Finns det fler arbetsplatser, utöver de som har en överhängande risk att utsättas för hot och våld, som faktiskt har nytta av ett personlarm?
”-Jo, ensamarbetare inom exempelvis industrin.
För att nämna ett exempel så har ABB en kraftstation dit vi har levererat larm och de som arbetar där är ju oftast ensamma och då använder de sig av personlarm som går via en larmcentral som hanterar larmen enligt fastställda rutiner.
Det fungerar som så här: En gång i timmen måste den arbetande bekräfta att allt är ok och sedan har personen naturligtvis även möjlighet att tillkalla hjälp om det skulle hända någonting. Då följer de en larmrutin som endast gäller för när det faktiskt inträffat någonting.
Som ensamarbetande, utstationerad i mitten av ingenstans, kan det ibland dröja en vecka emellan besöken till anläggningen, så om en personal utsätts för en arbetsplatsolycka är det viktigt att den kan larma eller att systemet automatiskt larmar.
Andra arbetsområden som har ett stort antal ensamarbetare finns ju inom hemtjänsten eller de som utför sjukvård i hemmet. De behöver också ett personlarm och då används mestadels larmrutiner via larmcentraler. De personlarmen är oftast GSM/GPS-baserade larm, med kartstöd och larmhantering.”
Hur ser den aktuella lägesbilden runt efterfrågan på personlarm kopplade till hot och våld, ut i Sverige just nu?
-”Behovet är stort inom många olika arbetsområden, men arbetsgivarna är inte alltid medvetna om sina skyldigheter eller om vi ska kalla det ansvar gentemot sin personal, vare sig det gäller hot och våld eller ensamarbetande. Behovet är större än efterfrågan och därför innefattas medvetandegörandet av detta, i vårt arbete.”
”Asylboenden exempelvis, satsar inte så mycket på personlarm för att skydda personalen, däremot har de säkerhetsinstallationer för att skydda själva fastigheter, såsom brandlarm, inbrottslarm, passage- och byggnadskontroll, automation för ventilation o s v. De flesta fastighetsägare har vetskap om det myndighetskrav som finns runt fastigheter, men de har mindre koll på de regelverk som finns runt personal och risken för att utsättas för hot och våld. Jag rekommenderar alla arbetsgivare att läsa Arbetsmiljöverkets föreskrift 1993:2. Genom att följa deras föreskrift, får man en bild av arbetsgivaransvaret samt att personlarm, i en arbetsmiljö med hot och våld, borde vara lika självklar som hjälm och skyddsskor på en byggarbetsplats. Det handlar helt enkelt om personalens trygg- och säkerhet samt deras hälsa. Det är bara behoven och metoden vi använder för att uppfylla dessa krav, som skiljer sig. Med rätt insikt, kunskap och personlarm, kan många oönskade situationer förebyggas.”
Tack Peter!

Christer Lindström arbetar som butiksansvarig och får frågan om vad han tycker om Hjälpknappen.
-”Den är bra och gör så att vi i personalen ständigt finns tillgängliga för kunderna i informationsdisken samtidigt som vi även kan utföra sysslor på annat håll i butiken, under de stunder som det inte finns några kunder som behöver oss just där. Eftersom att kassan ligger alldeles intill, så kan de tipsa kunder om att trycka på knappen, utifall att de missar att vi har den servicen. Vi har för avsikt att besvara knapptryckningen inom 1 minut.” Läs mer

Johan Edman är butikschef på City Gross och han tar LOTS kommunikatör med på en guidad tur runt butiken samtidigt som han berättar om vilket uppsving LOTS Hjälpknappen blivit för affären som utöver sitt matutbud inhyser nästan ett halvt ToysRus, kläder och mycket annat. Läs mer


Bro Simhall ligger i samma anläggning som flera andra av Bro kultur- och fritidskontors verksamheter. I entrén som går via biblioteket möts jag av två receptioner; en till biblioteket och en till simhallen. På Bro simhall finns ett genomgående säkerhetstänk och jämfört med många andra simhallar har de en stark bemanning, med två personal i receptionen och ytterligare två som badbevakar, men så har de också en tillströmning av badgäster på mellan 150-450 per dag, så det kräver sin bemanning.
Grattis!






