Finspångs bibliotek är, såsom bibliotek generellt sett är, en mötesplats för alla. De spektakulära lokalerna inbegriper två gymnasieskolor samt ett café. Som Lots Security tidigare kunnat berätta om, är bibliotek numera verksamheter som tidvis är utsatta för stök och i vissa fall hot och våld.
Hösten 2015 lät bibliotekschefen Marie Sääf installera personlarmet EkoTek i den kommunala verksamhetens lokaler.
Marie Sääf, vad var orsaken till att ni beslöt er för att installera ett personlarm?
-”Det hade varit lite allmänt stök och bråk från halvstora ungdomar när vi bestämde oss för det. Den utlösande faktorn var ett flertal sexuella ofredande, av både mindre och allvarligare karaktär, mot både personal och elever från gymnasieskolan.
När övergreppen hände så var det väldigt obehagligt. Vår första åtgärd blev då att se till så att ingen i personalen fick arbeta ensam, men det kan bli ganska påfrestande att alltid behöva gå två och två.”

”Vi har tidigare inte varit så pigga på att skaffa larm och under våra diskussioner hade vi kommit fram till att biblioteket var tillräckligt litet för att vi skulle kunna ropa till varandra om något inträffade, men nu, när vi faktiskt varit med om en sådan här situation, så insåg vi att vi måste kunna tillkalla hjälp snabbt, så vi var alla ense.
Genom att bära det här larmet ska vi våga känna oss tryggare. Vi har nära kontakt med biblioteket i Norrköping, ca 3mil bort och där har de valt att ha väktare på plats. Vi har inte haft så stora problem som de har och jag tycker därför att det här är en bra väg att börja.”

”Just nu har vi det lugnt, men det går ju upp och ner och vi vet aldrig när något kan inträffa. Som bibliotek hamnar vi i situationen, att vara en plats för alla, även för personer som kanske har sociala problem. Till och från besöks vi av ungdomsgäng som kan vara ganska stökiga genom att de är högljudda eller kastar böcker, men vi får också besök av missbrukare, som också kommer i gäng eller enskilt. När det är kallt ute så kommer det naturligtvis fler än vanligt, men så länge de inte tar droger eller dricker alkohol här, så är de välkomna in. Vi har heller inte rätt att avhysa någon.”

”När de sexuella ofredandena inträffade så var det faktiskt inte av någon stökig person, utan snarare en trevlig person som gick över gränsen. Det har varit en otäck upptäckt att inse att en person som tidigare varit normal plötsligt kan vända på bara en sekund och bli riktigt hotfull. Vid sådana tillfällen behöver vi hjälp snabbt!”

Är det enkelt att använda EkoTek personlarm?
”Det här personlarmet är enkelt lätt och det är bara att trycka på hjälp när någon kommer för nära, vi ska våga larma en kollega om vi anar oråd. Det är bättre att larma en gång för mycket än en gång för lite. Larmet är även kopplat till polisen, men det blir som en sista utväg. Larmar en kollega kan den andra kollegan larma vidare, utifall att det behövs.”

Har ni genomgått någon utbildning i hur ni ska hantera hot- och våldsituationer?
-”Vi har genomgått lite utbildning i hur den larmade kollega ska uppföra sig för att inte förvärra situationen. Vi behöver nog gå fler.”

Har ni behövt använda er av larmet ännu?
-”Vi har inte använt det p g a av någon incident, men däremot för att vi ska testa det för att se att det fungerar överallt.”

Hur kommer det sig att ni installerade just EkoTek?
-”Vi har en lokal installatör, PLW, som rekommenderade er.
Jag trodde till en början att det skulle bli väldigt kostsamt, men det blev det inte, tvärtom mycket prisvärt och det ger en god effekt på vår trygghetskänsla.”

”Eventuellt kommer vi att utöka systemet framöver. Det är svårt att hålla koll på vad det är för folk som kommer och går och det känns som en säkerhet för oss att ha det här larmet att tillgå. Utsattheten varierar över länet, men Norrköping är mest utsatt. Även biblioteket i Söderköping har varit ganska utsatt av ungdomsgäng, det går i vågor.”

”Själva installationen gick i mina ögon mycket snabbt, speciellt i förhållande till andra installationer vi har gjort. Jag känner inte riktigt till svårighetsgraden, men det upplevdes som enkelt i alla fall. Kanske har det att göra med att det inte behövs så mycket kabeldragning eftersom att det mesta är trådlöst.

Hur skulle du vilja sammanfatta er situation i kombination med personlarmet?
-”Vi sitter ihop med skolan. Emellanåt har vi inga problem och då tänker vi att vi behöver ingenting här, men nu så vet vi att plötsligt så händer det. I och med skolan och det som hänt runt om exempelvis i Trollhättan, så det är viktigt att lära sig att kunna hantera eventuella situationer och även hur vi använder larmet, för vi kan ju aldrig veta vilka som kommer att agera hotfullt. Vi ska larma tidigt om vi upplever en känsla av att något kan inträffa.

Produktinformation:
EkoTek är ett positionerade personlarm som möjliggör för personal att snabbt kunna, larma sina kollegor via en bärbar larmknapp som även innehåller en larmmottagare, för att förhindra att en obehaglig situation hinner eskalera.
Om personal upplever en situation som hotfull trycker den endast på larmknappen som omedelbart skickar en ljudlös signal direkt till övrig personal. Larmmottagaren visar den larmandes exakta positionering vilket medför att kollegor snabbare kan komma till undsättning och i många fall avhjälpa en situation som skulle kunnat urarta. Larmet kan även kopplas till en extern larmcentral.

Det är av stor vikt att all personal som förväntas bära en larmmottagare även gör så, så att den larmande får den hjälp den behöver, i tid.

EkoTek, LOTS Securitys positionerande personlarm används av SHIS; Stiftelsen Hotellhem i Stockholm, som är en stiftelse som driver ett 20-tal boenden för olika kategorier av hyresgäster. Fastigheterna ägs i första hand av allmännyttan, men det finns också ett fåtal anläggningar som ägs av privata bolag samt även en bostadsrättsförening. Ett av deras boenden, Stadshagen, ligger invid St Görans sjukhus. Ett hyreshus med totalt 270 lägenheter.

Lena Gummerus, vikarierande platsansvarig och Bengt Nygren, säkerhetschef, berättar om sin verksamhet.

Läs mer

Då LOTS Security AB, i egenskap av specialister inom person- och överfallslarm, har blivit kontaktade av ett flertal bibliotek på geografiskt spridda orter i Sverige angående bristande trygg- och säkerhet hos sin personal, har företaget låtit kartlägga upplevd problematik och förebyggandet av densamma i bibliotekens arbetsmiljö, i Stockholms län.

65% av Stockholms läns kommuners bibliotekschefer (varav en enhetschef) har blivit intervjuade och det är dessa som ligger till grund för svarsstatistiken. 8% har valt att inte delta och övriga 27% har ej varit kontaktbara under kartläggningsperioden.

Huruvida och på vilket sätt kommunerna har investerat i ett förebyggande arbete gällande hot och våld på biblioteken som arbetsplats, är varierande. Endast ett fåtal bibliotek har ett fördjupat säkerhetsskydd. Kallelsesignalsystem (larm) saknas helt på 23% av arbetsplatserna.

Argument för och emot ett förebyggande arbete
I huvudsak har tre olika grupper identifierats; Söderorts- Norrorts- och Skärgårdskommuner.

Söderort har generellt större erfarenhet av oönskade situationer på arbetsplatser inom kommunen och har därför till större del investerat i ett förebyggande arbete mot hot och våld på arbetsplatserna. Norrort har i regel inte drabbats lika hårt och är därför mer begränsade i sitt förebyggande arbete. Skärgårdskommuner både norr och söder om Stockholm, upplever sin situation som mer trygg eftersom att de inte ligger lika centralt.

Utredningen visar på ett stort spann av argument för och emot införandet av larm och/eller utbildning i förebyggande syfte.

Argument för att inte införa larmsystem är i många fall p g a att ansvariga vill skydda personalen ifrån att ”gå omkring och känna sig rädda eller oroliga” över att deras arbetsplats skulle kunna bli utsatt. Därför väljer man att inte införa larm, inte genomföra utbildningar, ingen väktarkontakt eller diskussioner runt bemötande.

Exempel: Ett av de tillfrågade biblioteken har inga larm alls och har ensambemanning kvällstid på flera av sina mindre bibliotek. En åtgärdsplan har upprättats, enligt vilken personalen uppmanas att gå ifrån besökaren, låsa in sig på ett rum och ringa till väktare, alternativt hoppa ut genom ett fönster. -Vid ett skarpt läge finns det sällan tid, till att vare låsa in sig eller öppna ett fönster, för att hoppa ut.

De som argumenterar för sina investeringar i ett förebyggande arbete vill inte heller att deras personal ska oroa sig för eventuella situationer, men utifall att någonting skulle inträffa så anser de att ett bättre förebyggande arbete ska göra dem bättre förberedda och handlingskraftiga vid både mindre incidenter och skarpare lägen.

Hos 89% av länets bibliotekschefer, även de som bättre rustat sina arbetsplatser i förebyggande syfte, finns en ovilja i att diskutera potentiella skarpa lägen, med hänvisning till att det inte kommer att inträffa.

Samhällstrender
Enligt Arbetsmiljöverkets statistikdatabas sjukskrevs 12315 personer under perioden 1210-2014 till följd av hot, våld, chock och rädsla, på arbetsplatser nationellt. På många håll, i synnerhet Stockholms och Skånes län, finns en tydligt uppåtgående trend.

Bibliotek är en av få verksamheter som är öppna för allmänheten. Detta innebär att samhällets alla medborgare har möjlighet att besöka biblioteken. I kombination med ett växande utanförskap, en ökad psykisk ohälsa bland både gamla och unga, missbruk av olika former, blir biblioteken allt mer utsatta, vilket även media mer frekvent rapporterar om. Inte sällan används lokalernas hygienutrymmen som en plats, att vintertid, inta alkohol eller andra droger.

Det går egentligen aldrig att bedöma till fullo, om en arbetsplats är 100% säker eller inte, men det går att arbeta förebyggande. Argument såsom att; ”vi lever så skyddat här ute”, ”alla känner alla” eller ”vi har inte ett sådant klientel här” går därför inte att ha som förevändning för att inte arbeta förebyggande.

Insatstid
På flera bibliotek där kommunen slutit avtal med väktarservice, känner sig personalen trygg. På frågan om hur lång insatstiden är, d v s hur lång tid det tar från det att väktarbolaget larmas till det att väktare är på plats för att avhjälpa en hotfull situation, är det ytterst få som kan svara. I vissa fall gissas det på alltifrån några minuter upp till 30-40 minuter. Insatstiden är i de flesta fall den absolut viktigaste parametern. Är din arbetsplats utsatt för ett skarpt läge hinner mycket hända inom loppet av bara några få sekunder. Den eller de som snabbast kan hjälpa en personal i nöd, är kollegor. En acceptabel insatstid bör inte överstiga 45 sekunder vid skarpt läge.

Sammanfattning
Få bibliotek har rutiner för hur kollegor kan hjälpa varandra vid hotfulla eller våldsamma situationer, dock kan det vara av livsavgörande betydelse, men det krävs utbildning:

Hur ser arbetsplatsens beredskap för hantering av hot och våld ut? Hur bemöter jag en person som är arg, våldsam, drogpåverkad, hotar eller skriker, så att jag inte förstärker det hotfulla? Hur larmar jag? Vad händer när jag har larmat? Hur agerar jag när en kollega larmar? Hur brukar människor reagera efter att ha varit med om hotfulla situationer?
Det är även viktigt att ta fram en åtgärdsplan och att alla, oavsett anställningsform, får ta del av en utbildning i bemötande av hot och våld på arbetsplatser och att utbildningarna årligen uppdateras utifrån ny kunskap.

Att välja att undvika att prata om eventuella hot i arbetet, ger medarbetarna en signal om att de lämnas ensamma om en sådan situation uppstår. Det ger också en signal om att var och en får på egen hand tänka ut strategier för bemötande av hotfulla situationer, när dessa uppstår.  Trots att varje medarbetare vill göra sitt bästa, kan medarbetaren då ändå skapa lägen som är högst oönskade av arbetsgivaren och som bryter mot arbetsplatsens värderingar.

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att förebygga risker för tillbud och olyckshändelser. Då trenden visar på ökade risker för att utsättas för hot och våld på arbetsplatser som är öppna för allmänheten, bör ansvariga bibliotekschefer öppna upp för diskussioner med medarbetare, kartlägga risker, skapa åtgärds-/handlingsplaner och erbjuda utbildning. Riskerna försvinner inte genom att man inte pratar om dem. Däremot kan de minska väsentligt genom kunnigt bemötande av hotfulla situationer och genom skräddarsydda rutiner som är väl förankrade hos ledning och hos samtliga medarbetare. Det bidrar till en ökad känsla av trygghet och en god professionalitet.  Sammanfattningsvis så brister ett flertal kommuner i sitt arbetsgivaransvar enligt Arbetsmiljöverkets Författningsföreskrift AFS 1993:2 §6 och §7 se bifogad länk nedan:

http://www.av.se/dokument/afs/AFS1993_02.pdf

Vid frågor, vänligen kontakta ansvarig för denna kartläggning: Petja Svensson, Kommunikatör, LOTS Security AB. Adress: Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva Direkttelefon: 08-501 22 504 E-post: petja@lotsab.s