img_0291För cirka ett år sedan skrev LOTS om Helsingborgs Stad och deras installationer av det positionerande personlarmssystemet EkoTek. Helsingborgs stad är en av de EkoTek-tätaste städerna i Sverige. Nu är det dags för Stockholms Stad, som blir allt flitigare användare av systemet.

LOTS intervjuar Torbjörn Gustavsson som sedan flera år tillbaka arbetar som Säkerhetssamordnare på Stadsdelsförvaltningen i Spånga-Tensta, en av Stockholms västra stadsdelar, med ca: 39000 boende, uppdelat på ca: 20000 personer i Spånga respektive samma siffra i Tensta/Hjulsta. Den ena sidan består av gammal bebyggelse, mestadels villor medan den andra i huvudsak består av bostäder ifrån 70-talet, ett s k miljonprogramsområde.

Var har ni installerat larmen och varför?

-”Förvaltningen har installerat personlarmssystemet EkoTek inom flera olika verksamhetsområden; Beroendevården, Socialpsykiatrins mottagning och även dagliga verksamhet och på förvaltningshuset. Vi arbetar där med barn och ungdomar, ekonomiskt bistånd samt familjestöd.
Därtill har vi systemet installerat på missbrukarmottagningens dagliga verksamhet och enheten för boendestödjare samt ett boende för personer med psykisk funktionsnedsättning.”

”Orsaken till att vi beställde personlarmet EkoTek, är för att vi har velat skapa en bättre upplevd trygghet hos personalen. Det fanns nämligen ett starkt önskemål från personalen om att inköpa ett mobilt larm. Vi hade redan larm sedan tidigare, visserligen inte på alla enheter, men personalen upplevde i alla fall inte att vårt tidigare larm gav den trygghet som behövdes, eftersom att det var väggfast och för att kunna larma behövde de resa på sig för att nå larmdosan, som satt fastmonterad på väggen. Personalen vill kunna larma utan att det märks.
Hade inte personalen påtalat att det fanns ett behov av ett mobilt larm och delgett oss sina upplevelser, hade vi nog inte investerat i fler larm, men det är viktigt att personalen upplever sin arbetsplats som trygg och säker och vid upphandlingen visade det sig att EkoTek var det bästa personlarmssystemet, så det köpte vi.”

Hur har ni implementerat systemet i Era verksamheter?

-”I från vår sida har vi pratat med våra anställda om att larmet kan och ska fungera i flera steg. Bl a så framhåller vi att det är viktigt att personalen går på magkänsla och vågar trycka på knappen tidigt, d v s alltså redan innan en obehaglig situation blivit ett faktum. Vi vill ju gärna att det ska gå att lösa en situation innan den hinner eskalera och bästa sättet med att lyckas med detta är genom att få snabb hjälp från vakt eller kollegor. Det går ju faktiskt att ”backa” ett larm innan det når larmcentralen. Vakten kommer visserligen direkt, oavsett om det är skarpt läge eller inte, men det går inte till larmcentralen om larmet återtas inom två minuter.”

Maximera trygg – och säkerheten

”För att verkligen maximera trygg- och säkerheten har vi valt att komplettera med väggfasta larmknappar. Vid tryck på dessa går larmen direkt till polis. Vi har inte lagt in möjligheten att larma polis via personsökarna och det är efter eget val, för då skulle förmodligen personal vänta för länge innan de vågar larma, vilket skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser.

Larminformation på pc

Vi har kompletterat visningen av larm inom förvaltningen. Genom att låta larmmeddelanden visas på pc skärmarna hos alla som är inloggade på sina datorer.  Detta har vi kunnat göra p g a att EkoTek erbjuder en mycket fiffig applikation för PC.
LOTS-appen är förpackad enligt krav från stadens IT-avdelning. Numera beställer vi den bara, så kommer den upp på datorerna automatiskt.”

”Det en pedagogisk uppgift att visa hur larmet fungerar och hur larmkedjan som vi valt ser ut. Alla har behövt se över sina rutiner inom respektive verksamhet. Detta för att kunna stöttar sina kollegor och hur man ska agera när en kollega behöver ens hjälp.manual-spanga-tensta
Det är väldigt viktigt att man väver in det här i hot- och våldsplanen. Var verksamhet har en sådan plan och den ska uppdateras åtminstone varje år eller vid behov. Vissa av verksamheterna måste göra riskbedömning av sina brukare var dag. I hot- och våldsplanen finns rutiner runt larm, väktare, personal och chefer invävt.”

Hur kommer det sig att ni valde den här lösningen? 

-“Vi vill att personal ska larma tidigt utifall att någonting skulle inträffa och att det ska vara lätt att larma. Alla handläggare som tar emot besök har en personsökare utan display medan vakt och ansvarig chef har personsökare med display. Displayen talar om var den som behöver hjälp befinner sig, så att vakt och chef kan komma till undsättning. Kollegorna får meddelande via appen om var kollegan som behöver hjälp befinner sig, det är ett perfekt komplement till personsökarna med display.”

Känner ni att systemet och dess funktioner fungerar i er verksamhet? 

-”Jo, det fungerar och jag har faktiskt en anekdot som jag vill berätta, om än det inte var skarpt läge vid tillfället; Emellanåt testar vi larmet tillsammans med nyanställda och har utbildningar och då ringer jag till larmcentralen för att de ska försätta larmet i serviceläge, men det gäller ju att även meddela servern om att den ska stänga av larmen. Jag glömde bort det sistnämnda och påföljden blev att trappen blev full av kollegor, som skulle undsätta den som larmade, så det blev en ofrivillig övning som verkligen bevisade att konceptet fungerar.”

Känner du att Era arbetsplatser är speciellt utsatta? 

-”Den vardag vi har och arbetar i och som gör att vi anser att vi behöver de här personlarmen, beror på att vi hanterar många människor som behöver vår hjälp i form av ekonomiskt bistånd och där vår personal fattar beslut som berör enskilda människor gällande deras liv och försörjning. Påföljden kan ibland bli att människor blir frustrerade när de inte förstår varför de har fått ett negativt beslut. Personer som kanske upplever sig som orättvist behandlade känner ofta frustration och det är inte sällan som de blir utåtagerande. Därför vill jag understryka att möjligheten till att kunna larma effektivt behövs. Så här ser vardagen ut. Dock kan jag inte minnas att vi har haft några fysiska skador som påföljd, men det är däremot vid de hotfulla situationerna som vi behöver hjälp och som gör larmen oumbärliga.”

 

Klicka HÄR för att läsa artikeln om Helsingborgs Stads säkerhetstänk