Kodlås i kompaktmodell

, ,

AC-Q41H Kodlås i kompaktmodell

Kodlås kompakt Vandalsäkert
3×4 raders knappsats
500 användare med dubbla koder
2 x 3 Amp reläutgångar
2 ingångar med programmerbar logik
3 användarnivåer och 3 säkerhetsnivåer
Optiskt sabotageskydd
Dörr-ringklockfunktion
Inbyggd värmare som kopplas på vid låg temperatur

Tre olika användarnivåer:

Normalanvändare
En normal användare har endast en Primärkod och har då endast Access när AC-Q4xXX är
ställd i normal eller bypassläge.

Säker användare
En säker användare måste ha en Primärkod och en Sekundärkod programmerad. De två koderna
får inte vara samma. Den säkra användaren kan ges tillträde när AC-Q4xXX är ställt i
samtliga av de tre lägena. I Normalläge måste användaren ange sin Primärkod för att få tillträde.
I säkert läge måste användaren ange både sin Primära och Sekundära kod för att få tillträde.

Masteranvändare
En Masteranvändare måste ha både Primärkod och Sekundärkod programmerad med samma
kort eller PIN-kod. Masteranvändaren kan ges tillträde i alla lägen genom att hålla upp sitt
kort eller slå in sin PIN-kod (att använda den så kallade Masteranvändaren är ett praktiskt,
men mindre säkert sett än att använda den säkra användaren).

De 3 olika säkerhetslägena

Normalläge är standardläge. I normalläge är dörren låst tills dess att en Primärkod är angiven
för kontrollen. Speciella koder såsom El-slutblecks kod 1 och El-slutbleck kod 2, är aktiva
i Normalläget.

I Bypassläget ges tillträde till området beroende på om El-slutblecksreläet är programmerat
som tryggt eller säkrat läge.
När El-slutblecket är programmerat i tryggt läge så är dörren låst fram tills dess att man
trycker in öppnaknappen.
När El-slutblecket är programmerat i säkrat läge är dörren konstant olåst.

Säker- och Masteranvändare ges tillträde till området i Säkerhetsläget. En säker användare
måste slå både Primär- och Sekundärkoden för att ges tillträde. Efter att man
knappat in Primärkoden kommer den gröna lampan att blinka grönt i 10 sekunder. Under
tiden måste Sekundärkoden knappas in. En Master användare behöver endast slå in koden en
gång, för att ges tillträde.

För mer info, klicka här

Hjälpknappen, skapar tillgänglighet för alla

, ,

10347178_10152706705887025_1052033148629253432_nLOTS Hjälpknappen har många användningsområden i de butiker som låtit installera den och varje månad kan Nyhetsbrevets prenumeranter läsa om minst en butik som installerat Hjälpknappen, en eller flera. Hjälpknappen fyller många behov, både vad gäller att underlätta för personalen när det är mycket kunder eller fungera som en extra resurs vid tidpunkter då butiken har en mindre bemanning, samtidigt som den ger en extra god och säker service till kunderna. Ica Supermarketbutiken i Sveg har två våningar och för att kunderna ska kunna transportera sig och sina kundvagnar däremellan, finns ett rullband. Rullband kan ibland uppfattas som både hala och branta inte minst för personer som kanske har någon form av funktionshinder. Läs mer

Hjälpknappen är konferenscentrets livräddare

, ,

konferensmiljö skepparholmenDe flesta av LOTS Securitys kunder på hotell- och konferensområdet, använder Hjälpknappen som en extra service till kunder som vill kunna tillkalla personal under konferenstid, vid besök på Spa-anläggningar eller kanske utomhuspooler.

På konferensanläggningen Skepparholmen, är hjälpknappen en förlängd arm till gymmet, där den är utplacerad för att fungera som ett larm att trycka på utifall att någon gäst mår dåligt. En livräddare helt enkelt.

Skepparholmen har många strängar på sin lyra, men med ett tydligt fokus på hälsa. Hotellet erbjuder konceptet en” Blodsockersäker konferens”, vilket innebär att det inte serveras exempelvis wienerbröd till fikat utan istället en fruktsallad eller något annat som ska hjälpa till med att hålla en jämn blodsockernivå under hela dagen.

LOTS Security träffar SPA-chefen Agneta Ferseus som berättar om anläggningen.skepparholmen profilbild

-”Det senaste året har antalet privata besökare till konferenshotellet fördubblats. Vi har jobbat med många olika events och så hade vi invigningen av SPA-avdelningen som arrangerades av Micael Bindefeldt, vilket har lockat fler besökare, i synnerhet yngre. Nu har vi också börjat ge oss på träningsdelen och hälsa; vårt tredje ben.

Hur kommer det sig att ni installerade Hjälpknappen? -”Det är ju så att vi jobbar väldigt mycket med säkerhet på hotellet, dels för våra gäster men även för våra anställda. Vi har exempelvis säkerhetsdagar för all personal en gång om året, där vi utbildar dem i att hantera brandsituationer, HLR (hjärt- och lungräddning) men även ABC (andning, blödning, chock). Det arrangeras olika scenarion och bl a får vi träna på att ta reda på om någon ligger skadad någonstans. Eftersom att vi inte har bemanning uppe på gymmet, så talade vi om att vi skulle försöka hitta något bra system, så att besökare kunde larma utifall att något allvarligt skulle inträffa där.”

”Det var inte så länge sedan som vi fick hjälpknappen installerad och hittills har ingen tack och lov, behövt använda sig av den. Många i vår personal tycker att det är jättebra att den finns, eftersom att det ger även dem en ökad trygghet.”

Hjälpknappen del av ett hållbart koncept

Våra värdeord är: H2O, vilket betyder härligt, hållbart och omtänksamt för kropp, själ och miljön.

Vi sätter gästen i fokus men vi tar även hand om varandra.

 

Personlarmssystemet EkoTek – en brittisk succé -Kundreportage

, , ,

”Multitone har definitivt mött våra förväntningar. Företaget är en pålitlig samarbetspartner/leverantör med fantastiska produkter och support, samtidigt som de erbjuder konkurrenskraftiga marknadspriser.”
Paddy Graffin, Ansvarig Fastighetschef HSCNI

 stockxpertcom_id34869431_jpg_ebabee31daaaee2de5bbf4f4140d5ac0Vård- och socialomsorgen på Nordirland (HSCNI) erbjuder ett stort urval av olika omsorgslösningar till personer bosatta inom länet Antrim, i nordvästra Nordirland. HSCNI ansvarar för de två större olycks- och akutmottagningarna i Antrim, som täcker den södra regionen och Causeway som täcker den norra regionen.

Liksom alla större hälsomyndigheter, förlitar sig HSCNI på excellent kommunikation för att möjliggöra en problemfri skötsel av verksamheterna och underhåll med korrekt och riktig service runt den omsorg som erbjuds några av de mest sköra människorna i samhället. För att klara av detta förlitar sig HSCNI på specialister inom intensivsjukvårdskommunikation. Företaget som anlitas heter Multitone, vilka erbjuder högst tillförlitliga och kostnadseffektiva kommunikationssystem som via DECT-telefoni skapat en larmlösning som integrerats med larmsystemet EkoTek.

Installationen av EkoTek-systemet är en del av en bredare sammanslagning av kommunikationsverktyg som används inom verksamheterna.

Paddy Graffin, Ansvarig Fastighetschef inom HSCNI berättar. -“Som en del av vårt patientomsorgsansvar och vårt ansvar i att skydda vår personal, fattade stiftelsen beslut om att införa ett system som kan påkalla säkerhetspersonal vid skarpa lägen eller potentiellt skarpa lägen, så att de kan göra en uttryckning för att förebygga eller lösa situationer.”

“Vi valde EkoTek eftersom att den lösningen, ”sömlöst”, integrerar med vårt befintliga kommunikationsnätverk och även för att vi, sedan 20 år tillbaka har en lång och positiv affärsrelation med företaget, Multitone, som dels tillverkar systemet, men som också har varit vår interna leverantör av personsökare under dessa år. Vårt goda samarbete och företagets pålitlighet är av stor betydelse när vi väljer leverantör av kommunikationsutrustning som är avgörande vid intensiv- och akutsjukvård i sjukhusmiljö.”

EkoTek installationerna är en del av ett bredare kommunikationssystem som är baserat på en installation av Access 3000, som är ett centralt organiserat och kontrollerat personsökarsystem.

Access 3000 är använt vid livsavgörande kommunikation inom hela Antrim- och Causewayområdena och utgör navet i en 24-timmars växel för varje verksamhetsdel. Det möjliggör även för en backup, varvid alla anslutna sjukhusområden kan överta kritiska operationer från varandra vid en nödsituation.shutterstock_85794877

Paddy Griffins förklarar:- “Många i vår personal är beroende av personsökare. T e x. så har vi ett kardiologiskt team, förlossning-team och anestesi-team placerade på olika platser på sjukhuset, så om något händer, kan de larmas internt via ett klick på skärmen i kontrollrummet. Hela förloppet möjliggörs direkt via Access 3000 system.”

Förutom själva sökfunktionen så kan Access 3000 även stödja kommunikation med DECT- telefoner, vilka erbjuder support till en oumbärlig del av sjukhusets kommunikations lösningar. DECT används allmänt genomgående på de olika verksamheterna och fungerar som en första kontaktfunktion för många i personalen – med över 160 användare över hela Causeway och Antrims arbetsområden inklusive, vaktmästare, socialarbetare och avdelningssköterskor.

Paddy Griffin tillägger:-“ Våra vaktmästare förlitar sig helt på DECT-systemet, sedan de lämnat det personsökarsystem de tidigare använt. Tidigare fick de ett anrop, som kom in via deras arbetsledare, som i sin tur tvingades att direkt söka efter en vaktmästare. Numera kan vi, genom DECT-systemet, kontakta en vaktmästare direkt via den bärbara handenheten. Detta innebär att personal snabbt kan kontakta kollegor, istället för att behöva uppsöka en telefon för att få önskad information. Så om vi vet att det befinner sig en vaktmästare i området, kan vi spara in på värdefull tid. På samma sätt har DECT-anläggningen visat sig värdefull för våra socialarbetare.”

På vårdavdelningarna i Antrim bär alla DECT-telefoner, vilket möjliggör för personalen att kunna utföra patientvård istället för att behöva springa fram och tillbaka till sköterskemottagningen för att ta emot information. DECT-systemet underlättar också för sköterskorna att kunna röra sig fritt på sjukhusområdet. Var medarbetare inom teamen har ett anknytningsnummer och möjlighet att ringa ut från systemet. Den andra tjusningen med DECT- systemet är att om det vanliga telefonsystemet ligger nere, så kan DECT fortfarande kommunicera genom att använda sitt eget interna nätverkssystem, så alla team har fortfarande ett telefonnätverk och alla avdelningar kan lätt nå varandra.
Dessutom så finns, Multitones Cetinel, alarm och övervakningsapplikation installerade på flera sjukhusområden. Utöver personalens säkerhetslarm kan Centinel även övervaka andra akuta problem runt exempelvis miljökontroller, kylsystem och lagerlokaler.

Paddy Griffin kommenterar: -“Kontrollrummen på våra sjukhusanläggningar visar samtliga sjukhusområdens larm. Så skulle exempelvis larmsystemet på Causeway ligga nere, så kan vi fortfarande se alla larm på Antrims sjukhusområde och vice versa.”

“Det här ger oss en backup även om vi befinner oss 7 mil ifrån varandra. Vi kan se alla larm från båda områdena. Allt ifrån brandlarm, akuta sjuklarm till systemlarm och upptäckandet av systemfel – allt visas på larmpanelen. Det här ger oss en fantastiskt bra överblick och vi kan t o m se när dörrar inte är ordentligt stängda eller om apparatur har gått sönder, redan innan personalen har upptäckt det under sina ronderingar.”

“Att arbeta med specialister på intensivvårdskommunikation, såsom Multitone faktiskt är och i kombination med en lång och god affärsrelation, känner vi inom HSCNI att vi helt och fullt vågar lita på systemen.”

Paddy Graffin sammanfattar:-”Multitone har definitivt mött våra förväntningar. Företaget är en pålitlig partner med produkter och support av mycket hög kvalité samtidigt som de erbjuder konkurrenskraftiga marknadspriser. Tack vare den framgången som våra erfarenheter från de övriga systemen visat på, ser vi fram emot möjligheten att installera Multitone i-Message system, som ett möjligt framtida vägval för oss.”

“Utan Multitones support och deras produkter skulle det vara svårt för oss att sköta vår interna kommunikation, speciellt på akutsjukvårdens område. Vi har blivit speciellt imponerade av Multitones service till oss som kund, vilken bidragit till en väsentlig del av den goda relation vi nu byggt upp.”

Vård- och socialomsorgen på Nordirland. NHS Trust

En innovation inom vård & omsorg

, , , ,

LOTS Security kan efter samarbete med ett ledande europeiskt teknikföretag samt sjukvårdspersonal, erbjuda vård- och äldreboenden samt även sjukhus ett vårdsystem som ger din personal möjlighet att sparar upp till 10 minuter per timme, genom att bl a förenkla tidskrävande dokumentation. Vårdsystemet är unikt och levererar tjänster som i Almedalen betecknades som innovation. Läs mer

ICA Supermarket Norrtälje satsar på kundbemötandet och förebyggandet av stress hos personalen

, ,

IMG_0449Mitt i Norrtäljes hjärta ligger bröderna Jonas och Mattias Janssons Ica Supermarket, en butik som de tillsammans tog över 2005 och som om någon månad firar 10 år. Centrumbutiken som ligger bredvid busstationen har en periodvis hög tillströmning av kunder och oftast måste de därför ha fyra kassor bemannade. Med tanke på att butikens antal besökare beror på busstrafiken, men även lunchshoppare, är kundtrycket växlande, men oftast är det fullt tryck. Läs mer

Kartläggning av det förebyggande arbetet mot hot och våld i bibliotekens arbetsmiljö

, , ,

Då LOTS Security AB, i egenskap av specialister inom person- och överfallslarm, har blivit kontaktade av ett flertal bibliotek på geografiskt spridda orter i Sverige angående bristande trygg- och säkerhet hos sin personal, har företaget låtit kartlägga upplevd problematik och förebyggandet av densamma i bibliotekens arbetsmiljö, i Stockholms län.

65% av Stockholms läns kommuners bibliotekschefer (varav en enhetschef) har blivit intervjuade och det är dessa som ligger till grund för svarsstatistiken. 8% har valt att inte delta och övriga 27% har ej varit kontaktbara under kartläggningsperioden.

Huruvida och på vilket sätt kommunerna har investerat i ett förebyggande arbete gällande hot och våld på biblioteken som arbetsplats, är varierande. Endast ett fåtal bibliotek har ett fördjupat säkerhetsskydd. Kallelsesignalsystem (larm) saknas helt på 23% av arbetsplatserna.

Argument för och emot ett förebyggande arbete
I huvudsak har tre olika grupper identifierats; Söderorts- Norrorts- och Skärgårdskommuner.

Söderort har generellt större erfarenhet av oönskade situationer på arbetsplatser inom kommunen och har därför till större del investerat i ett förebyggande arbete mot hot och våld på arbetsplatserna. Norrort har i regel inte drabbats lika hårt och är därför mer begränsade i sitt förebyggande arbete. Skärgårdskommuner både norr och söder om Stockholm, upplever sin situation som mer trygg eftersom att de inte ligger lika centralt.

Utredningen visar på ett stort spann av argument för och emot införandet av larm och/eller utbildning i förebyggande syfte.

Argument för att inte införa larmsystem är i många fall p g a att ansvariga vill skydda personalen ifrån att ”gå omkring och känna sig rädda eller oroliga” över att deras arbetsplats skulle kunna bli utsatt. Därför väljer man att inte införa larm, inte genomföra utbildningar, ingen väktarkontakt eller diskussioner runt bemötande.

Exempel: Ett av de tillfrågade biblioteken har inga larm alls och har ensambemanning kvällstid på flera av sina mindre bibliotek. En åtgärdsplan har upprättats, enligt vilken personalen uppmanas att gå ifrån besökaren, låsa in sig på ett rum och ringa till väktare, alternativt hoppa ut genom ett fönster. -Vid ett skarpt läge finns det sällan tid, till att vare låsa in sig eller öppna ett fönster, för att hoppa ut.

De som argumenterar för sina investeringar i ett förebyggande arbete vill inte heller att deras personal ska oroa sig för eventuella situationer, men utifall att någonting skulle inträffa så anser de att ett bättre förebyggande arbete ska göra dem bättre förberedda och handlingskraftiga vid både mindre incidenter och skarpare lägen.

Hos 89% av länets bibliotekschefer, även de som bättre rustat sina arbetsplatser i förebyggande syfte, finns en ovilja i att diskutera potentiella skarpa lägen, med hänvisning till att det inte kommer att inträffa.

Samhällstrender
Enligt Arbetsmiljöverkets statistikdatabas sjukskrevs 12315 personer under perioden 1210-2014 till följd av hot, våld, chock och rädsla, på arbetsplatser nationellt. På många håll, i synnerhet Stockholms och Skånes län, finns en tydligt uppåtgående trend.

Bibliotek är en av få verksamheter som är öppna för allmänheten. Detta innebär att samhällets alla medborgare har möjlighet att besöka biblioteken. I kombination med ett växande utanförskap, en ökad psykisk ohälsa bland både gamla och unga, missbruk av olika former, blir biblioteken allt mer utsatta, vilket även media mer frekvent rapporterar om. Inte sällan används lokalernas hygienutrymmen som en plats, att vintertid, inta alkohol eller andra droger.

Det går egentligen aldrig att bedöma till fullo, om en arbetsplats är 100% säker eller inte, men det går att arbeta förebyggande. Argument såsom att; ”vi lever så skyddat här ute”, ”alla känner alla” eller ”vi har inte ett sådant klientel här” går därför inte att ha som förevändning för att inte arbeta förebyggande.

Insatstid
På flera bibliotek där kommunen slutit avtal med väktarservice, känner sig personalen trygg. På frågan om hur lång insatstiden är, d v s hur lång tid det tar från det att väktarbolaget larmas till det att väktare är på plats för att avhjälpa en hotfull situation, är det ytterst få som kan svara. I vissa fall gissas det på alltifrån några minuter upp till 30-40 minuter. Insatstiden är i de flesta fall den absolut viktigaste parametern. Är din arbetsplats utsatt för ett skarpt läge hinner mycket hända inom loppet av bara några få sekunder. Den eller de som snabbast kan hjälpa en personal i nöd, är kollegor. En acceptabel insatstid bör inte överstiga 45 sekunder vid skarpt läge.

Sammanfattning
Få bibliotek har rutiner för hur kollegor kan hjälpa varandra vid hotfulla eller våldsamma situationer, dock kan det vara av livsavgörande betydelse, men det krävs utbildning:

Hur ser arbetsplatsens beredskap för hantering av hot och våld ut? Hur bemöter jag en person som är arg, våldsam, drogpåverkad, hotar eller skriker, så att jag inte förstärker det hotfulla? Hur larmar jag? Vad händer när jag har larmat? Hur agerar jag när en kollega larmar? Hur brukar människor reagera efter att ha varit med om hotfulla situationer?
Det är även viktigt att ta fram en åtgärdsplan och att alla, oavsett anställningsform, får ta del av en utbildning i bemötande av hot och våld på arbetsplatser och att utbildningarna årligen uppdateras utifrån ny kunskap.

Att välja att undvika att prata om eventuella hot i arbetet, ger medarbetarna en signal om att de lämnas ensamma om en sådan situation uppstår. Det ger också en signal om att var och en får på egen hand tänka ut strategier för bemötande av hotfulla situationer, när dessa uppstår.  Trots att varje medarbetare vill göra sitt bästa, kan medarbetaren då ändå skapa lägen som är högst oönskade av arbetsgivaren och som bryter mot arbetsplatsens värderingar.

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att förebygga risker för tillbud och olyckshändelser. Då trenden visar på ökade risker för att utsättas för hot och våld på arbetsplatser som är öppna för allmänheten, bör ansvariga bibliotekschefer öppna upp för diskussioner med medarbetare, kartlägga risker, skapa åtgärds-/handlingsplaner och erbjuda utbildning. Riskerna försvinner inte genom att man inte pratar om dem. Däremot kan de minska väsentligt genom kunnigt bemötande av hotfulla situationer och genom skräddarsydda rutiner som är väl förankrade hos ledning och hos samtliga medarbetare. Det bidrar till en ökad känsla av trygghet och en god professionalitet.  Sammanfattningsvis så brister ett flertal kommuner i sitt arbetsgivaransvar enligt Arbetsmiljöverkets Författningsföreskrift AFS 1993:2 §6 och §7 se bifogad länk nedan:

http://www.av.se/dokument/afs/AFS1993_02.pdf

Vid frågor, vänligen kontakta ansvarig för denna kartläggning: Petja Svensson, Kommunikatör, LOTS Security AB. Adress: Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva Direkttelefon: 08-501 22 504 E-post: petja@lotsab.s

Med insatstiden i fokus

, , ,

LOTS Securitys VD, Gunnar Ranebäck berättar om varför företaget, så långt det är möjligt, försöker undvika att leverera system som är beroende av GSM-nätet. 

Som ny på företaget och inte helt insatt i det tekniska arbetet, hör jag dig ofta säga att GSM-nätet, inte är pålitligt. Vad beror det på?
-”Det finns ingen, utöver telefonoperatörerna, som kan garantera driften. Vid användning av GSM-nätet är det inte påverkbart när service blir utfört och vi kan heller inte påverka om larmen försvinner och då uppstår situationen att acceptera att vi befinner oss i någon annans händer, i detta fall; nät.”

”Oftast utgår de flesta ifrån att meddelanden går fram och det gör de ju allt som oftast, men med tanke på att det inte finns några garantier för det, så tycker vi på LOTS att det är fel att använda GSM-nätet om det inte är ytterst nödvändigt d v s det finns inga bättre alternativ. Följden kan bli att avsändarens rop på hjälp inte når fram i tid. Med andra ord: Hjälpen uteblir!”

”Den GSM utrustning som används är oftast inte övervakad, det är först när du ska larma som du upptäcker att utrustningen inte fungerar. Det bli också via en konstlad väg, såsom via sms till små displayer på väggen i fastigheten, din mobiltelefon eller via samtal från en larmcentral som man informerar kollegorna om att man behöver hjälp, vilket leder till att hela idén med att informera så många som möjligt så snabbt som möjligt för att få en så snabb insats som möjligt, går om intet”

”De som använder sig av GSM-larm baserar sin motivering till detta, på att de vill använda samma system över hela verksamheten, d v s både för de som jobbar på en fast arbetsplats och för de som arbetar ute och gör hembesök. Man väljer då tyvärr att göra det lika GSM-osäkert för alla.”

Finns det några garantier för att telenätet kan leverera sms i tid?
 -”För att ge ett exempel: Har jag kommit överens med någon om att när jag larmar, så kommer du, men så kommer du inte. Ja, då finns det ingen trygghet i det. Det kan finnas flera anledningar till att ingen kom, men en av dem kan faktiskt vara att ditt larm aldrig kom fram. Det kan bero på att telefonoperatören utför någon form av service av nätet, att det är överbelastat. Det finns säkert fler än jag som försökt skicka ett sms på nyårsafton och det kommer sedan fram 12 timmar senare. Jag som leverantör kan inte styra hur serviceavtalen som finns ser ut, utan jag får då lita till nätleverantören, i alla lägen. -Leveranstiden kan vara allt ifrån 10 sekunder upp till timmar, innan ett meddelande blir levererat.

Vad anser du vara en rimlig insatstid vid skarpt läge?
-”Min käpphäst är att en insatstid, när den är acceptabel, ligger runt 15 sek. Tar det längre än en minut bör man göra en förändring i organisation. För att ge en annan vinkling, så kan det faktiskt vara så att förövaren eller någon annan besökande kan skadas.”

 ”Den viktigaste delen för att få en snabb insats, är att personalen som ska hjälpa till, får en exakt positionering om var den som larmar befinner sig.”

Hur ser LOTS lösning ut?
-“Överallt där vi kan bygga upp det egna radionätet vill vi göra det, för att kunna ge en säker överföring av larmsignalen. Så i lägen där GSM-nätet inte behövs, d v s i lägen där vi kan bygga ett eget nät, har vi kontroll, vilket innebär att vi får en helt annan trygghet i systemet.”

”På många arbetsplatser där hot och våld är vanligt förekommande, vill personalen ofta att så många som möjligt ska komma när larmet går och då är det av största vikt att det fungerar som det är tänkt, d v s ska larmmeddelandet nå flera mottagare, så är det viktigt att alla nås samtidigt, annars sker det lätt en förvirring.”

Jag är inte speciellt tekniskt kunnig, klarar vem som helst av att hantera larmen?
-”Det är naturligtvis viktigt att personalen upplever att tekniken är enkel och känner att de kan lita på dess funktion och det uppnås bäst genom att använda smart teknik, sedan så är det viktigt att öva kontinuerligt, det är då man kan upptäcka brister i sin organisation och hinna rätta till dessa, innan ett eventuellt skarpt läge uppstår.

Slutligen Gunnar, har du något medskick till kommuner och landsting som funderar på att installera ett larmsystem på exempelvis boenden?
-”Det är viktigt att all personal som larmas får direktinformation om vem det är som larmar och när det är positionerande, så vet de exakt var hon eller han befinner sig.  Då vet vi ju också hotbilden i respektive rum.”

”En fråga som personer som arbetar på arbetsplatser med risk för hot och våld bör fråga sig själva, utifrån sin profession, är om det är okej att vänta på väktare och polis om ett skarpt läge uppstår? Jag tror att de flesta skulle svara; nej.”