Fatima Cokic Landskrona HVB-hem_beskurenFatima Cokic arbetar som sektionschef på HVB Campus, en HVB-verksamhet i Landskronas stad, där hon ansvarar för tre enheter.

Fatima, kan du berätta lite om dina arbetsuppgifter?
-”Jag arbetar på en enhetsövergripande nivå och har tillsammans med andra kollegor och medarbetare utvecklat vår HVB-verksamhet. Jag har arbetat här i snart ett år och trivs enormt med uppdraget och bredden i alla frågorna.”

Vad fick er att installera ett personlarm?
-”För att säkerställa att vi på ett optimalt sätt kan hantera akuta situationer av olyckor, hot eller våld i arbetet. Konflikter uppstår då och då i olika sammanhang när människor lever tillsammans. För oss är det viktigt att kunna hantera de på ett bra och säkert sätt. Om det i ett boende, med många olika individer, uppstår en större konflikt är det viktigt att agera i tid och tillkalla hjälp så att konflikten inte blir av större karaktär och någon kommer till skada.”

Ni har använt larmet, vad hände och på vilket sätt kunde ni avhjälpa situationen?
-”Ja, det har vi gjort. Exempelvis vid akuta situationer när personal bedömt att de inte kan hantera situationen och då det funnits risk för fysiskt våld. Då larmade vi och väktarna eller polisen hjälpte till att hantera den akuta situationen.”

Känner ni er tryggare och säkrare med personlarmet?
-”Vi känner oss generellt trygga i vårt uppdrag och i arbetet med våra boende. Vi arbetar främst förebyggande med fokus på relationsskapande arbete.”

Hur ser det dagliga livet ut på en flyktingmottagning?
-”Vi har en grundstruktur i vardagen med morgonrutiner, skola, hemgång, läxläsning och fritidsaktiviteter. Ambitionen är att göra tillvaron enkel och begriplig för den som just anlänt till ett nytt livssammanhang.”

Utbildas ni i att kunna hantera vålds- och hotsituationer?
-”Vi har höga ambitioner på vår arbetsplats och vi fortbildar oss inom många olika områden. Ett exempel på det är, förhållningssätt – hur vi på ett bra sätt kan möta vår målgrupp, handledning till medarbetare, sex- och samlevnadsfrågor, men även hur vi ska förebygga och hantera vålds- och hotsituationer.”

Har era boende noterat personlarmen och har de kommenterat dem?
-”Våra boende har noterat att vi bytt larmenheter, men det har inte varit av något större intresse eller frågor kring det.”

Utifrån era erfarenheter, vad ska man tänka på när man arbetar på en flyktingmottagning, där det i många fall finns personer med traumatiserande erfarenheter?
-”Det är viktigt att möta individen och se dennes behov. Att utgå ifrån var individen befinner sig och inte var vi vill att den ska vara. Bra och respektfullt bemötande kompenserar många gånger en bristande, språklig förmåga samt att personalgruppen har process- och ärendehandledning.”

 

IMG_1939_blackandwhite Sven-Göran Svensson, arbetar som produktions- och inköpschef på Great Security i Varberg. Han håller igång verksamheterna och ser över den dagliga driften genom att säkerställa att det finns rätt bemanning och rätt fokus på företagets produktområden.

Kan du berätta lite om företaget och dess bakgrund?
Jag grundade Detecta Lås och Larm, ett företag som jag har haft tillsammans med en kollega sedan 1992. 2006 började vi samarbeta med Lås- och Larmteknik i Skåne, vi var rikstäckande och arbetade mestadels med retail-kunder. Vi fungerade så bra ihop att vi för tre år bestämde oss för att bilda ett bolag tillsammans, så det var alltså ingen som blev uppköpt. Vi bytte namn till Great Security och nu finns vi på ett antal ställen i Skåne och på totalt 11 platser i Sverige. Den största verksamheten är i södra Sverige och i Västsverige från Göteborg och neråt plus i Örebro och Stockholm.
Örebro och Stockholm sysslar mest med retail till butikskedjor medan övriga gentemot lokala verksamheter, typ asylboenden m.fl. Vi har 120 personer anställda” Läs mer

Vi har nog alla på ett eller annat sätt nåtts av medias rapporteringar om ett eskalerande antal sexuella övergrepp, på i synnerhet kvinnor och unga flickor. Badhusen är tyvärr inte sällan representerade i dessa artiklar och visst förfasas vi över att vi inte ska kunna få bada, plaska eller bubbla så som vi är vana att göra, utan risk för att bli tafsade på. Läs mer

Catharina Isberg färg2Catharina Isberg arbetar som bibliotekschef i Helsingborgs Stad, en verksamhet som inhyser ett stadsbibliotek samt 9 områdesbibliotek. Biblioteket satsar på en trygg och säker arbetsmiljö för sina anställda och har i förebyggande syfte låtit installera EkoTek personlarm. För att visa den samstämmighet som finns runt vikten av en trygg bibliotekspersonal har LOTS kommunikatör även intervjuat Annika Pedersen, biblioteksassistent på Helsingborgs Stadsbibliotek.  Läs mer

Peter Emanuelsson, produktansvarig för LOTS Security, har en lång och internationell erfarenhet från säkerhetsbranschen

Peter Emanuelsson, kan du berätta om dina arbetserfarenheter från branschen?
-”Jag började arbeta som projektledare på LOTS 2004. Vi arbetade då med ganska stora projekt inom kriminalvården, numera är jag produktansvarig i kombination med sälj. Innan jag började arbeta här kom jag senast ifrån ett annat företag i branschen och dessförinnan jobbade jag för Cerberus, sedermera Siemens Building Technologies, för vilka jag var stationerad i Asien under 6 år, som Technical-/Product Manager och Key Account Manager, via deras huvudkontor i Schweiz. Jag jobbade i Malaysia, Kina och Hongkong och återvände till Sverige 2001. Jag har även en lång tidigare erfarenhet av branschen då jag från början inledde min karriär som anläggningstekniker, därefter som servicetekniker och slutligen som projektledare.”

Vilken produkt ur LOTS sortiment, arbetar du mest med?
-”Jag arbetar mestadels med personlarm, men mer och mer med kallelsesignalsystem.”

När du besöker potentiella kunder, vet de oftast redan vad de vill ha för system då?
-” De vet inte alltid konkret vad de vill ha, men däremot vilken funktion de efterlyser. Det är inte så konstigt heller eftersom att alla inte är helt insatta i hur saker fungerar, hur det bör fungera eller vad det finns för olika typer av lösningar. Många av de behov som våra kunder har, är egentligen relativt lika, men lösningarna blir ofta unika eftersom att de kundanpassas.”

Hur skulle du personligen, med den kunskap som du har i bakfickan, trygga din personal, om du misstänkte att de arbetade i en miljö, där de kunde bli utsatta för hot och våld?
-”Jag skulle se till att personalen har möjligheten att meddela sig med varandra, på ett snabbt och effektivt sätt. Där mottagarna av larmet får information om vem det är som larmat och var den personen befinner sig. Anledningen till detta är att det är av yttersta vikt att en hjälpinsats sker snabbt och då pratar vi inom en minut, så det här med att endast förlita sig till att larma och invänta en väktare alt polis, kan vara ganska riskfyllt eftersom att det kan dra ut på tiden. Poliser och väktare ska snarare användas som en backup, i form av att det kommer någon i efterhand som kan reda ut situationen.”

”På vissa platser, t.ex. inom socialförvaltningen, så finns det stationära väktare som givetvis också ska motta personlarmet, oavsett var i fastigheten de befinner sig.”

”Om vi ser till den ”mjuka” delen i användandet av personlarmet, så är det viktigt att personalen har kunskap om larmets funktioner och vilka rutiner som ska följas utifall att det skulle uppstå en nödsituation samt att personalen övar på detta regelbundet, så att alla veta vad de ska göra utifall att det uppstår en nödsituation och det inkommer ett larm. Larm är ett tekniskt hjälpmedel, men det fråntar inte arbetsledaren eller arbetsgivaren deras ansvar i att ha korrekta rutiner, vilka vi på LOTS kan vara behjälpliga med. Det blir ingen komplett larmkedja om folk inte vet vad de ska göra eller hur de ska hantera situationen eller larmsystemet.”

Om vi tänker oss in i arbetsmiljöer, generellt. Finns det fler arbetsplatser, utöver de som har en överhängande risk att utsättas för hot och våld, som faktiskt har nytta av ett personlarm?
”-Jo, ensamarbetare inom exempelvis industrin.
För att nämna ett exempel så har ABB en kraftstation dit vi har levererat larm och de som arbetar där är ju oftast ensamma och då använder de sig av personlarm som går via en larmcentral som hanterar larmen enligt fastställda rutiner.
Det fungerar som så här: En gång i timmen måste den arbetande bekräfta att allt är ok och sedan har personen naturligtvis även möjlighet att tillkalla hjälp om det skulle hända någonting. Då följer de en larmrutin som endast gäller för när det faktiskt inträffat någonting.
Som ensamarbetande, utstationerad i mitten av ingenstans, kan det ibland dröja en vecka emellan besöken till anläggningen, så om en personal utsätts för en arbetsplatsolycka är det viktigt att den kan larma eller att systemet automatiskt larmar.
Andra arbetsområden som har ett stort antal ensamarbetare finns ju inom hemtjänsten eller de som utför sjukvård i hemmet. De behöver också ett personlarm och då används mestadels larmrutiner via larmcentraler. De personlarmen är oftast GSM/GPS-baserade larm, med kartstöd och larmhantering.”

Hur ser den aktuella lägesbilden runt efterfrågan på personlarm kopplade till hot och våld, ut i Sverige just nu?
-”Behovet är stort inom många olika arbetsområden, men arbetsgivarna är inte alltid medvetna om sina skyldigheter eller om vi ska kalla det ansvar gentemot sin personal, vare sig det gäller hot och våld eller ensamarbetande. Behovet är större än efterfrågan och därför innefattas medvetandegörandet av detta, i vårt arbete.” 

”Asylboenden exempelvis, satsar inte så mycket på personlarm för att skydda personalen, däremot har de säkerhetsinstallationer för att skydda själva fastigheter, såsom brandlarm, inbrottslarm, passage- och byggnadskontroll, automation för ventilation o s v. De flesta fastighetsägare har vetskap om det myndighetskrav som finns runt fastigheter, men de har mindre koll på de regelverk som finns runt personal och risken för att utsättas för hot och våld. Jag rekommenderar alla arbetsgivare att läsa Arbetsmiljöverkets föreskrift 1993:2.  Genom att följa deras föreskrift, får man en bild av arbetsgivaransvaret samt att personlarm, i en arbetsmiljö med hot och våld, borde vara lika självklar som hjälm och skyddsskor på en byggarbetsplats. Det handlar helt enkelt om personalens trygg- och säkerhet samt deras hälsa. Det är bara behoven och metoden vi använder för att uppfylla dessa krav, som skiljer sig. Med rätt insikt, kunskap och personlarm, kan många oönskade situationer förebyggas.”

Tack Peter!

Rusta KK Christer LindströmRusta-butiken i Kungens Kurva är ytterligare en butik som insett nyttan av att använda sig av Hjälpknappen, för att göra personalen tillgängligare inför kunderna.

Christer Lindström arbetar som butiksansvarig och får frågan om vad han tycker om Hjälpknappen.
-”Den är bra och gör så att vi i personalen ständigt finns tillgängliga för kunderna i informationsdisken samtidigt som vi även kan utföra sysslor på annat håll i butiken, under de stunder som det inte finns några kunder som behöver oss just där. Eftersom att kassan ligger alldeles intill, så kan de tipsa kunder om att trycka på knappen, utifall att de missar att vi har den servicen. Vi har för avsikt att besvara knapptryckningen inom 1 minut.” Läs mer