IMG_0449Mitt i Norrtäljes hjärta ligger bröderna Jonas och Mattias Janssons Ica Supermarket, en butik som de tillsammans tog över 2005 och som om någon månad firar 10 år. Centrumbutiken som ligger bredvid busstationen har en periodvis hög tillströmning av kunder och oftast måste de därför ha fyra kassor bemannade. Med tanke på att butikens antal besökare beror på busstrafiken, men även lunchshoppare, är kundtrycket växlande, men oftast är det fullt tryck. Läs mer

Då LOTS Security AB, i egenskap av specialister inom person- och överfallslarm, har blivit kontaktade av ett flertal bibliotek på geografiskt spridda orter i Sverige angående bristande trygg- och säkerhet hos sin personal, har företaget låtit kartlägga upplevd problematik och förebyggandet av densamma i bibliotekens arbetsmiljö, i Stockholms län.

65% av Stockholms läns kommuners bibliotekschefer (varav en enhetschef) har blivit intervjuade och det är dessa som ligger till grund för svarsstatistiken. 8% har valt att inte delta och övriga 27% har ej varit kontaktbara under kartläggningsperioden.

Huruvida och på vilket sätt kommunerna har investerat i ett förebyggande arbete gällande hot och våld på biblioteken som arbetsplats, är varierande. Endast ett fåtal bibliotek har ett fördjupat säkerhetsskydd. Kallelsesignalsystem (larm) saknas helt på 23% av arbetsplatserna.

Argument för och emot ett förebyggande arbete
I huvudsak har tre olika grupper identifierats; Söderorts- Norrorts- och Skärgårdskommuner.

Söderort har generellt större erfarenhet av oönskade situationer på arbetsplatser inom kommunen och har därför till större del investerat i ett förebyggande arbete mot hot och våld på arbetsplatserna. Norrort har i regel inte drabbats lika hårt och är därför mer begränsade i sitt förebyggande arbete. Skärgårdskommuner både norr och söder om Stockholm, upplever sin situation som mer trygg eftersom att de inte ligger lika centralt.

Utredningen visar på ett stort spann av argument för och emot införandet av larm och/eller utbildning i förebyggande syfte.

Argument för att inte införa larmsystem är i många fall p g a att ansvariga vill skydda personalen ifrån att ”gå omkring och känna sig rädda eller oroliga” över att deras arbetsplats skulle kunna bli utsatt. Därför väljer man att inte införa larm, inte genomföra utbildningar, ingen väktarkontakt eller diskussioner runt bemötande.

Exempel: Ett av de tillfrågade biblioteken har inga larm alls och har ensambemanning kvällstid på flera av sina mindre bibliotek. En åtgärdsplan har upprättats, enligt vilken personalen uppmanas att gå ifrån besökaren, låsa in sig på ett rum och ringa till väktare, alternativt hoppa ut genom ett fönster. -Vid ett skarpt läge finns det sällan tid, till att vare låsa in sig eller öppna ett fönster, för att hoppa ut.

De som argumenterar för sina investeringar i ett förebyggande arbete vill inte heller att deras personal ska oroa sig för eventuella situationer, men utifall att någonting skulle inträffa så anser de att ett bättre förebyggande arbete ska göra dem bättre förberedda och handlingskraftiga vid både mindre incidenter och skarpare lägen.

Hos 89% av länets bibliotekschefer, även de som bättre rustat sina arbetsplatser i förebyggande syfte, finns en ovilja i att diskutera potentiella skarpa lägen, med hänvisning till att det inte kommer att inträffa.

Samhällstrender
Enligt Arbetsmiljöverkets statistikdatabas sjukskrevs 12315 personer under perioden 1210-2014 till följd av hot, våld, chock och rädsla, på arbetsplatser nationellt. På många håll, i synnerhet Stockholms och Skånes län, finns en tydligt uppåtgående trend.

Bibliotek är en av få verksamheter som är öppna för allmänheten. Detta innebär att samhällets alla medborgare har möjlighet att besöka biblioteken. I kombination med ett växande utanförskap, en ökad psykisk ohälsa bland både gamla och unga, missbruk av olika former, blir biblioteken allt mer utsatta, vilket även media mer frekvent rapporterar om. Inte sällan används lokalernas hygienutrymmen som en plats, att vintertid, inta alkohol eller andra droger.

Det går egentligen aldrig att bedöma till fullo, om en arbetsplats är 100% säker eller inte, men det går att arbeta förebyggande. Argument såsom att; ”vi lever så skyddat här ute”, ”alla känner alla” eller ”vi har inte ett sådant klientel här” går därför inte att ha som förevändning för att inte arbeta förebyggande.

Insatstid
På flera bibliotek där kommunen slutit avtal med väktarservice, känner sig personalen trygg. På frågan om hur lång insatstiden är, d v s hur lång tid det tar från det att väktarbolaget larmas till det att väktare är på plats för att avhjälpa en hotfull situation, är det ytterst få som kan svara. I vissa fall gissas det på alltifrån några minuter upp till 30-40 minuter. Insatstiden är i de flesta fall den absolut viktigaste parametern. Är din arbetsplats utsatt för ett skarpt läge hinner mycket hända inom loppet av bara några få sekunder. Den eller de som snabbast kan hjälpa en personal i nöd, är kollegor. En acceptabel insatstid bör inte överstiga 45 sekunder vid skarpt läge.

Sammanfattning
Få bibliotek har rutiner för hur kollegor kan hjälpa varandra vid hotfulla eller våldsamma situationer, dock kan det vara av livsavgörande betydelse, men det krävs utbildning:

Hur ser arbetsplatsens beredskap för hantering av hot och våld ut? Hur bemöter jag en person som är arg, våldsam, drogpåverkad, hotar eller skriker, så att jag inte förstärker det hotfulla? Hur larmar jag? Vad händer när jag har larmat? Hur agerar jag när en kollega larmar? Hur brukar människor reagera efter att ha varit med om hotfulla situationer?
Det är även viktigt att ta fram en åtgärdsplan och att alla, oavsett anställningsform, får ta del av en utbildning i bemötande av hot och våld på arbetsplatser och att utbildningarna årligen uppdateras utifrån ny kunskap.

Att välja att undvika att prata om eventuella hot i arbetet, ger medarbetarna en signal om att de lämnas ensamma om en sådan situation uppstår. Det ger också en signal om att var och en får på egen hand tänka ut strategier för bemötande av hotfulla situationer, när dessa uppstår.  Trots att varje medarbetare vill göra sitt bästa, kan medarbetaren då ändå skapa lägen som är högst oönskade av arbetsgivaren och som bryter mot arbetsplatsens värderingar.

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att förebygga risker för tillbud och olyckshändelser. Då trenden visar på ökade risker för att utsättas för hot och våld på arbetsplatser som är öppna för allmänheten, bör ansvariga bibliotekschefer öppna upp för diskussioner med medarbetare, kartlägga risker, skapa åtgärds-/handlingsplaner och erbjuda utbildning. Riskerna försvinner inte genom att man inte pratar om dem. Däremot kan de minska väsentligt genom kunnigt bemötande av hotfulla situationer och genom skräddarsydda rutiner som är väl förankrade hos ledning och hos samtliga medarbetare. Det bidrar till en ökad känsla av trygghet och en god professionalitet.  Sammanfattningsvis så brister ett flertal kommuner i sitt arbetsgivaransvar enligt Arbetsmiljöverkets Författningsföreskrift AFS 1993:2 §6 och §7 se bifogad länk nedan:

http://www.av.se/dokument/afs/AFS1993_02.pdf

Vid frågor, vänligen kontakta ansvarig för denna kartläggning: Petja Svensson, Kommunikatör, LOTS Security AB. Adress: Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva Direkttelefon: 08-501 22 504 E-post: petja@lotsab.s

LOTS Securitys VD, Gunnar Ranebäck berättar om varför företaget, så långt det är möjligt, försöker undvika att leverera system som är beroende av GSM-nätet. 

Som ny på företaget och inte helt insatt i det tekniska arbetet, hör jag dig ofta säga att GSM-nätet, inte är pålitligt. Vad beror det på?
-”
Det finns ingen, utöver telefonoperatörerna, som kan garantera driften. Vid användning av GSM-nätet är det inte påverkbart när service blir utfört och vi kan heller inte påverka om larmen försvinner och då uppstår situationen att acceptera att vi befinner oss i någon annans händer, i detta fall; nät.”

”Oftast utgår de flesta ifrån att meddelanden går fram och det gör de ju allt som oftast, men med tanke på att det inte finns några garantier för det, så tycker vi på LOTS att det är fel att använda GSM-nätet om det inte är ytterst nödvändigt d v s det finns inga bättre alternativ. Följden kan bli att avsändarens rop på hjälp inte når fram i tid. Med andra ord: Hjälpen uteblir!”

”Den GSM utrustning som används är oftast inte övervakad, det är först när du ska larma som du upptäcker att utrustningen inte fungerar. Det bli också via en konstlad väg, såsom via sms till små displayer på väggen i fastigheten, din mobiltelefon eller via samtal från en larmcentral som man informerar kollegorna om att man behöver hjälp, vilket leder till att hela idén med att informera så många som möjligt så snabbt som möjligt för att få en så snabb insats som möjligt, går om intet”

”De som använder sig av GSM-larm baserar sin motivering till detta, på att de vill använda samma system över hela verksamheten, d v s både för de som jobbar på en fast arbetsplats och för de som arbetar ute och gör hembesök. Man väljer då tyvärr att göra det lika GSM-osäkert för alla.”

Finns det några garantier för att telenätet kan leverera sms i tid?
-”För att ge ett exempel: Har jag kommit överens med någon om att när jag larmar, så kommer du, men så kommer du inte. Ja, då finns det ingen trygghet i det. Det kan finnas flera anledningar till att ingen kom, men en av dem kan faktiskt vara att ditt larm aldrig kom fram. Det kan bero på att telefonoperatören utför någon form av service av nätet, att det är överbelastat. Det finns säkert fler än jag som försökt skicka ett sms på nyårsafton och det kommer sedan fram 12 timmar senare. Jag som leverantör kan inte styra hur serviceavtalen som finns ser ut, utan jag får då lita till nätleverantören, i alla lägen. -Leveranstiden kan vara allt ifrån 10 sekunder upp till timmar, innan ett meddelande blir levererat.

Vad anser du vara en rimlig insatstid vid skarpt läge?
-”Min käpphäst är att en insatstid, när den är acceptabel, ligger runt 15 sek. Tar det längre än en minut bör man göra en förändring i organisation. För att ge en annan vinkling, så kan det faktiskt vara så att förövaren eller någon annan besökande kan skadas.”

 ”Den viktigaste delen för att få en snabb insats, är att personalen som ska hjälpa till, får en exakt positionering om var den som larmar befinner sig.”

Hur ser LOTS lösning ut?
-“Överallt där vi kan bygga upp det egna radionätet vill vi göra det, för att kunna ge en säker överföring av larmsignalen. Så i lägen där GSM-nätet inte behövs, d v s i lägen där vi kan bygga ett eget nät, har vi kontroll, vilket innebär att vi får en helt annan trygghet i systemet.”

”På många arbetsplatser där hot och våld är vanligt förekommande, vill personalen ofta att så många som möjligt ska komma när larmet går och då är det av största vikt att det fungerar som det är tänkt, d v s ska larmmeddelandet nå flera mottagare, så är det viktigt att alla nås samtidigt, annars sker det lätt en förvirring.”

Jag är inte speciellt tekniskt kunnig, klarar vem som helst av att hantera larmen?
-”Det är naturligtvis viktigt att personalen upplever att tekniken är enkel och känner att de kan lita på dess funktion och det uppnås bäst genom att använda smart teknik, sedan så är det viktigt att öva kontinuerligt, det är då man kan upptäcka brister i sin organisation och hinna rätta till dessa, innan ett eventuellt skarpt läge uppstår.

Slutligen Gunnar, har du något medskick till kommuner och landsting som funderar på att installera ett larmsystem på exempelvis boenden?
-”Det är viktigt att all personal som larmas får direktinformation om vem det är som larmar och när det är positionerande, så vet de exakt var hon eller han befinner sig.  Då vet vi ju också hotbilden i respektive rum.”

”En fråga som personer som arbetar på arbetsplatser med risk för hot och våld bör fråga sig själva, utifrån sin profession, är om det är okej att vänta på väktare och polis om ett skarpt läge uppstår? Jag tror att de flesta skulle svara; nej.”