bad_4LOTS som förser många av landets simhallar med hjälpknappar, ett steg på vägen till ett bättre förebyggande arbete och definitivt en viktig resurs gällande möjligheten att tillkalla eller påkalla hjälp när olyckan väl är framme, besöker frekvent landets simhallar och ser att det förebyggande arbetet varierar. Ett sätt att förbättra säkerheten på anläggningarna är att göra mer omfattande risk- och konsekvensanalyser. LOTS kommunikatör ville gärna veta mer om hur detta arbete går till och ringde därför Maria Lindstedt som arbetar som utredare och projektledare på konsumentverket. Maria har bidragit till en hel del intressanta artiklar i bl a tidningen ”Badmästaren”.

Hur kommer det sig att konsumentverket tagit sig an simhallar?

-”Den enhet som jag jobbar på och lagstiftningen, vår produktsäkerhetslag 2004:451, kom till för 10 år sedan. Där finns en generalklausul som säger att varor och tjänster som näringsidkare erbjuder konsumenter ska vara säkra. Syftet med lagen är att förebygga och förhindra personskador.”

”Vi är en marknadskontrollerande myndighet att istället för att rikta in oss på en särskild vara så skulle vi titta på hur det gick att arbeta för att minska antalet drunkningsolyckor.”

”Efter att ha läst i tidningarna om en olycka med en femårig pojke som omkommit på Gustafsviksbadet och bara några veckor efter det ytterligare en drunkningsolycka med ett litet barn, började vi diskutera om hur vi skulle förhålla oss till detta. Efter att ha gjort en omvärldsbevakning, gjordes bedömningen att vi skulle fokusera på äventyrsbad, eftersom att statistik visat på att det händer fler olyckor utöver drunkningsolyckor eller tillbud av olika orsaker, på dessa bad. Rutschkanor, virvelströmmar och att bassänger har många olika former, är några av de bakomliggande orsakerna.”

”Konsumentverket valde att ta fram en vägledning tillsammans med företrädare från branschen. Vi inledde vårt arbete 2012. För att undersöka om lagens krav på säkerhet uppfylls, så har vi utgått från vägledningen och gjort marknadskontroll på 12 olika äventyrsbad och haft skriftlig kontakt med ytterligare 20 stycken. Redan innan hade vi haft kontakt och besökt flera bad men då var syftet i huvudsak att skaffa kunskap och hur badanläggningar jobbar med sitt förebyggande säkerhetsarbete.”

Finns det färdiga mallar för risk- och konsekvensanalyser?

”Konsumentverket gör alltid en egen risk- och konsekvensanalys i varje enskilt ärende. När det gäller varor så finns det ett mer systematiskt tillvägagångssätt och det finns instruktioner över hur vi ska gå till väga, men när det gäller tjänster så fungerar inte en sådan modell eftersom att tjänster kan bero på så många olika faktorer.”

”Exempelvis så är det bra att det finns ordningsregler och varningsinformation, men det finns en risk att inte alla besökare tar till sig informationen. När konsumentverket gör sin bedömning om att kontrollera om det är en tillräckligt hög skyddsnivå, så tittar vi på om det redan finns en egen intern riskanalys, om det har vidtagits förebyggande åtgärder och om personalen har tillräcklig kompetens för att kunna agera vid drunkningstillbud eller andra olyckor. Riskanalyser är svårt att göra och vi ser att det finns brister där. SLS har kurser i ett säkert bad och det bygger på konsumentverkets handledning.”

”Det är upp till varje bad att ta fram sin egen risk- och konsekvensanalys eftersom den ska utgå från risker i den egna verksamheten”,

”Samtliga av de 12 simhallar som vi arbetat tillsammans med har varit noga med incidentrapporter. Incidentrapporterna bör ligga till grunden för riskanalysen och komplettera denna.”

”Äventyrsbaden som har besökta i marknadskontrollen har uppgett att den största risken å finns bland barn som badar utan uppsikt av vuxna. Inga bad hade däremot med den risken i sitt riskanalysarbete. Det är viktigt att hitta en strategi över hur vi ska jobba med detta. Baden har ett ansvar att se till att barn inte badar utan uppsikt och att informera barnen och föräldrarna.  Nu vill vi avsluta detta lite längre projekt genom att bjuda in alla bad som vi har varit i kontakt med när vi inledde arbetet.”

Vem bär ansvaret om ett barn drunknar under ett besök i en simhall?

-”Det går inte att svara på, men naturligtvis ligger huvudansvaret på baden i stort. Baden ansvarar för att de har en säker anläggning och kompetent personal sedan så kan ju inte baden hållas ansvariga för att en besökare beter sig på ett sådant sätt att denne blir en fara för sig själv. Det är domstolen som bedömer ansvarsfrågan och många faktorer spelar in. Föräldrabalken säger att vuxna har ansvar för att ha sitt barn under uppsikt samtidigt så finns det många andra faktorer som har betydelse.”

”En utmaning har varit lagens definition, då den endast gäller för näringsidkare när det gäller tjänster som erbjuds konsumenter. SKL har sagt att kommunala bad inte bör ses som näringsverksamhet och att dessa bad därför inte faller under Produktsäkerhetslagen, men det tycker inte Konsumentverket. Bad där du betalar inträde till, är att jämställas med näringsverksamhet. Det är orimligt att ett bad som drivs av ett kommunalt bolag eller en kommun och ett privat företag som båda driver liknande badverksamhet ska ha olika förutsättningar genom att endast det privata måste följa regelverket. I slutändan är det dock domstolen som fattar beslut i frågan”

Kan ni rent juridiskt påverka?

-”Ja, det gör vi genom att bedriva marknadskontroll.” Vi har sett att de flesta i personalen, åtminstone på de badhus vi arbetat, har kompetens, men kanske inte på det sätt som vi hänvisar till i vägledningen. Många simhallar har svårt att rekrytera kompetent personal. Detta beror på att det inte utbildas tillräckligt med badmästare i Sverige idag. Vi har i vägledningen gjort ett tydligt ställningstagande, enligt vilket du som konsument ska kunna räkna med att personalen har kompetens att dyka, ta upp och ge HLR (Hjärt- och lungräddning).”

Hjälpknappar

-”En del simhallar använder sig av hjälpknappar så att personalen ska kunna tillkalla extra hjälp, larmen går då ut till samtliga alternativt vissa i personalen, så att flera springer till den specifika olycksplatsen och en del har larmknappar för att badgäster ska kunna påkalla uppmärksamhet. Hjälpknapparna kan inte ersätta att det ska finnas personal på plats, eftersom att det är ett grundkriterium att det ska finnas kompetent personal, men kan man använda hjälpknappar som ett komplement till övrigt förebyggande säkerhetsarbete så är det positivt. Det är då viktigt att de är tydligt markerade. ”