Hot och våld på arbetsplatsen

Hot och våld är ett växande problem som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Varje dag utsätts mer än sex personer för hot eller våld på jobbet – något som ofta leder till sjukskrivningar, ibland under lång tid. Särskilt drabbade är de inom säkerhetsbranschen, psykiatrisk vård samt kvinnodominerade yrken som skola, vård och omsorg.

Att känna sig trygg på sin arbetsplats borde vara en självklarhet. Tyvärr är verkligheten en annan. Risken att bli sparkad, slagen eller hotad kan leda till både fysiska skador och långvariga psykiska problem. Höga stressnivåer, förlorad arbetstid och sämre arbetskvalitet är konsekvenser på många arbetsplatser där hot och våld förekommer.

.

shutterstock_150812120 text.

Vad säger regelverken?

Arbetsmiljölagen ställer krav på hur arbetsplatserna ska utformas för att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsmiljöverket övervakar att arbetsgivare uppfyller dessa krav. Föreskriften AFS 1993:02 specificerar vilka åtgärder som ska vidtas på arbetsplatser där hot och våld förekommer. Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att man kontinuerligt identifierar och hanterar risker i den dagliga verksamheten.

Fördelarna med bättre säkerhet

Att ständigt leva med rädslan för hot och våld är en stor psykisk belastning. Genom att:

  • Förbättra den fysiska säkerheten med robusta tekniska system, och
  • Införa tydliga och genomtänkta rutiner,

kan många hot- och våldssituationer förebyggas. Många företag satsar stort på skydd mot brand, inbrott och kamerabevakning, men investerar inte alltid lika mycket i system som direkt ökar personalens trygghet.

Vikten av snabb insatstid

Hur snabbt hjälp kan nå den utsatta är avgörande. Personal som arbetar under hot delas ofta in i två grupper:

  1. Myndighetsutövande personal
    Dessa personer levererar ofta beslut som kan väcka starka känslor, vilket ökar risken för våldsamma reaktioner. Även inom vården finns risker, särskilt från anhöriga. Här är en kort insatstid helt avgörande – ju snabbare hjälp anländer, desto bättre.

  2. Personal inom servicesektorn
    De som hanterar pengar eller värdeföremål, till exempel inom bank eller handel, riskerar att utsättas för rån. I en rånsituation är det viktigt att:

    • Hålla lugnet och följa rånarens instruktioner,
    • Endast larma när rånaren har lämnat platsen, för att undvika att förvärra situationen.

Vi rekommenderar därför att man investerar i system som:

  • Positionerar larmet (visar exakt var det kommer ifrån) för att minimera insatstiden,
  • Använder övervakad GSM-teknik med GPRS istället för SMS. SMS kan ibland dröja och ge en osäker larmkedja, vilket inte är acceptabelt vid en nödsituation.

Personal från servicesektorn

Personal som arbetar inom servicesektorn hanterar pengar eller värdeföremål som snabbt kan omsättas till pengar, – här är risken stor för att bli utsatt för rån.

I utsatta situationer av detta slag, är det viktigt att behålla ett lugn och göra det rånaren ber om – samtidigt som det är eftersträvansvärt att få en tillräckligt lång insatstid för att inte riskera att personalen kommer i en gisslansituation mellan rånare och polis.

Det innebär att personalen ska larma först när rånaren lämnar platsen. Att larma under pågående rån är att utsätta sig för en stor och onödig risk. Här kan vi rekommendera att använda en övervakad GSM teknik då det inte är allt för bråttom, den är bärbar och ger möjlighet för larmmottagaren att lyssna och eventuellt tala med den som larmat. Vår rekommendation är att använda GPRS som överföringsteknik av larmmeddelandet till mottagaren, då den är betydligt säkrare än ett SMS. Det vet alla ni som skickat SMS på nyårsafton – man vet aldrig riktigt när det kommer fram och i det stora hela, är det inte så viktigt heller med ett “Gott Nytt År”- meddelande.