– en artikelserie om säkerhet för utsatta yrken
Hot och våld i arbetet är ett arbetsmiljöproblem som vuxit de senaste åren. Problemet är allvarligt, med tanke på konsekvenserna.
Något behöver göras – men vad?
Varje dag drabbas 6 personer av hot och våld eller hot om våld, vilket i många fall leder till sjukskrivningar. Flera av de som har blivit utsatta, kommer dessutom, till följd av sina fysiska skador eller den psykiska belastning som det innebär att bli utsatt för hot och våld, att vara sjukskrivna under en längre tid. De branscher som är mest dominerade är säkerhetsbranschen samt psykiatrisk hälso- och sjukvård. De allra flesta som är drabbade finns inom kvinnodominerade yrken, såsom skola, vård- och omsorg.
Att få arbeta på en arbetsplats där man är trygg i sin roll och miljö borde vara en självklarhet, men det är inte alla förunnat. Inom flera yrkesområden har risken för hot och våld tyvärr blivit en del av vardagen. Att bli sparkad, slagen eller hotad till livet, kan inte bara ge fysiska skador utan också långvariga psykiska problem. Höga stressnivåer, förlorad arbetstid och sämre kvalitet på utfört arbete kännetecknar många arbetsplatser där hot och våld är vanligt.
Vad säger regelverken?
Arbetsmiljöverket ställer krav på arbetsplatsens utformning genom arbetsmiljölagen. Den reglerar de skyldigheter och de ansvar som arbetsgivare och andra ansvariga, som ska förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen, har. Den föreskrift som reglerar kraven på arbetsplatser, där hot och våld förekommer, är AFS 1993:02.
Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i verksamheten. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas hälsa och säkerhet.
Vinster med att förbättra säkerheten
Att hela tiden behöva känna en rädsla för risken, att när som helst drabbas av hot och våld på arbetet, innebär en stor psykisk belastning. Genom att förbättra den fysiska säkerheten på arbetsplatsen, genom att installera tekniskt hållbara system och införa genomtänkta rutiner, kan många hot och våldssituationer undvikas helt. Jag har ofta förundrats över hur mycket mer pengar som läggs på det fysiska skyddet vid exempelvis brand, inbrottslarm och kamerabevakning, i jämförelse med vad som investeras på larmsystem som ökar personaltryggheten.
Insatstiden
Insatstid är i sammanhanget av största vikt, då sekunderna tills den som är utsatt får hjälp, är avgörande för hur allvarliga konsekvenser angreppet får. Man kan dela upp personalen som jobbar under hot och våld i två olika riskgrupper: Myndighetsutövande personal och Personal från servicesektorn exempelvis personal från bank och handels.
Myndighetsutövande personal
Myndighetsutövande personal är oftast budbärare av ett beslut som skapar ilska och vanmakt hos mottagaren av beslutet. Risken att budskapet besvaras med våld och drabbar budbäraren personligen, är stor. Det finns också en riskgrupp inom vården där anhöriga oftast är det stora problemet. Oavsett så är det extremt viktigt med en kort insatstid, – ju kortare insatstid och ju fler människor som kommer till undsättning, desto bättre förutsättningar för ett bra och lyckligt slut.
En insatstid som tar mer än en minut är oftast helt oacceptabel. Vi rekommenderar våra kunder inom denna sektor att jobba med så korta insatstider som möjligt. Om det tar mer än en minut att finna den person som larmar så ska man installera ett positionerande larmsystem som talar om i vilket rum personalen som larmar befinner sig i, allt i syfte att korta ner insatstiden till ett minimum.
Att jobba med larmsystem som går via GSM-nätet och använder SMS som larmöverföring, är inte humant då insatstiden kan uppgå till ett tiotal minuter innan ett larm har kommit fram till rätt mottagare och åtgärder påbörjats. Hela larmkedjan blir en osäkerhetsfaktor. Här får inte jakten efter en låg investeringskostnad styra valet av system.
Personal från servicesektorn
Personal som arbetar inom servicesektorn hanterar pengar eller värdeföremål som snabbt kan omsättas till pengar, – här är risken stor för att bli utsatt för rån.
I utsatta situationer av detta slag, är det viktigt att behålla ett lugn och göra det rånaren ber om – samtidigt som det är eftersträvansvärt att få en tillräckligt lång insatstid för att inte riskera att personalen kommer i en gisslansituation mellan rånare och polis.
Det innebär att personalen ska larma först när rånaren lämnar platsen. Att larma under pågående rån är att utsätta sig för en stor och onödig risk. Här kan vi rekommendera att använda en övervakad GSM teknik då det inte är allt för bråttom, den är bärbar och ger möjlighet för larmmottagaren att lyssna och eventuellt tala med den som larmat. Vår rekommendation är att använda GPRS som överföringsteknik av larmmeddelandet till mottagaren, då den är betydligt säkrare än ett SMS. Det vet alla ni som skickat SMS på nyårsafton – man vet aldrig riktigt när det kommer fram och i det stora hela, är det inte så viktigt heller med ett “Gott Nytt År”- meddelande.
Ny artikelserie om säkerhet
Hot och våld går att förhindra på många arbetsplatser. Utbildning och tydligare ansvarsområden är några exempel. Att bygga en säker arbetsplats rent fysiskt, med flyktvägar och larm, är andra.
Följ vår artikelserie framöver om olika tekniska lösningar för personer som jobbar i miljöer där det finns risk för hot och våld. Vi kommer att berätta om de olika systemens för- och nackdelar, allt för att du ska kunna göra ett aktivt och medvetet val när du ska investera i ett personlarmssystem.
Välkommen till en artikelserie som väcker tankar och inspirerar till förändring.
Vid pennan
Gunnar Ranebäck
VD och delägare i LOTS Security AB
